Utvandrarna - en episk historia från 1850 till 2021

Först kom en av Sveriges mest älskade romaner. Sedan en femfaldigt Oscarsnominerad storfilm. Nu har ”Utvandrarna” filmatiserats på nytt - här är vad du behöver veta inför julens stora biopremiär.

Föga visste bönderna som utvandrade från Småland på 1850-talet att deras öden och äventyr skulle återberättas även 170 år senare. ”Utvandrarna”, en av Sveriges mest tidlösa klassiker både som bok och film, är det ultimata beviset på det skrivna ordets och den rörliga bildens makt när det gäller att beröra människor.

Den amerikanska drömmen som blev verklighet

Historien i Vilhelm Mobergs episka roman tar sin början på en bondgård i 1850-talets Småland. Livet var tufft för lantarbetarna på den tiden. De kämpade mot fattigdom, hunger, sjukdomar och dåliga skördar. För jordbrukaren Karl Oskar och hans hustru Kristina är det omöjligt att få något att växa i den steniga, torra marken - det enda som växer är frustrationen och en känsla av hopplöshet.

De andra karaktärerna som bor i Ljuder socken lider av kyrkans förtryck eller tuffa arbetsförhållanden. Karl Oskars lillebror Robert, trött att bli utnyttjad på det slitsamma jobbet som dräng, börjar drömma om ett nytt liv i Amerika. Han har läst att det är underbart där. Det visar sig att även Karl Oskar lekt med tanken: att sälja allt de äger, emigrera och skaffa sig ett bättre liv. En rikare och mer anständig tillvaro. Hustrun Kristina är först motvillig, men låter sig övertalas.

Deras tre barn, hennes morbror Daniel, Robert och hans vän Arvid följer också med. Totalt är de sexton personer som gör den långa resan med segelfartyg över Atlanten, där ett främmande land lockade med nya möjligheter.

”Utvandrarna” må vara fiktion men är också ett tidsdokument som skildrar ett stycke svensk historia. Många småländska bönder på landsbygden har slitit för sin överlevnad likt Karl Oskar och Kristina. Under de sextio åren mellan 1850 och 1910 emigrerade nära en miljon svenskar för att bosätta sig i Nordamerika.

Andra delen av den första boken skildrar den farliga båtresan. Ombord på briggen Charlotta är förhållandena långt ifrån de bästa. Det är trångt. Resan kantas av sjösjuka, skörbjugg, till och med dödsfall. Efter tre långa månader till sjöss kommer de äntligen fram till New York. Sedan bär det av mot Minnesota, där de bygger sig ett nytt hem.

Samtliga fyra böcker i Utvandrarserien baseras på grundlig research. Författaren Vilhelm Moberg har hyllats för hur han målar upp en levande bild av det hårda livet på en svensk bondgård, och av pionjärernas tillvaro i Minnesota. Han låter läsarna komma nära inpå sina karaktärers känslor, tankar och motivationer. Det handlar såväl om ”den amerikanska drömmen” som att längta tillbaka till sina rötter. Om hårda motgångar men också livets små nöjen.

Böckerna är inte bara enormt populära i Sverige, de har också betytt mycket för amerikanska läsare med släktingar från Sverige. Idag i samhället Lindstrom i Minnesota kan man besöka Karl Oskars och Kristinas hus - en hommage till Mobergs utvandrare. Där kan man få en guidad tur i en trästuga som byggdes på 1860-talet och som har bevarats och restaurerats. Huset inspirerade Moberg under hans USA-resa och blev förlagan till huset som Karl Oskar byggde åt Kristina i hans böcker.

Vilhelm Moberg, vem var han?

Många skulle kalla honom för 1900-talets största svenska författare. Andra har utnämnt honom till århundradets viktigaste journalist. Vilhelm Moberg var även dramatiker och en politiskt engagerad debattör, bland mycket annat. Men framför allt brann han för litteraturen.

Moberg föddes i Småland år 1898. I en familj med sju barn var han det fjärde. Familjen levde under enkla, fattiga förhållanden, ändå har han beskrivit sina unga år som de lyckligaste.

Tidigt fann han intresset för böcker, och läste alla han kunde komma över. Det sägs att unge Ville blev tvungen att använda sig av vänners, släktingars, ja, till och med döda ortsbors namn för att kunna låna fler böcker. Det är som att de aldrig räckte till.

Uppvuxen i Småland hörde han många historier om släktingar som emigrerat. Tanken var att även Moberg skulle följa i sina mostrars och morbröders spår över Atlanten. Som 18-åring hade han fått pengar till biljetten av en morbror från Kalifornien. Men hans mor blev förkrossad. Hon ville inte förlora fler släktingar till Amerika. För att inte göra henne besviken stannade han kvar i Sverige och började istället att plugga. Redan i tonåren hade Moberg påbörjat en karriär som journalist. Så småningom blev han även författare, med ”Raskens” som debutroman.

År 1947 påbörjade han arbetet med sitt magnum opus. ”Företaget”, som han själv kallade det, tog tolv år att slutföra och resulterade i fyra storslagna böcker. Utvandrareposet består av ”Utvandrarna” (utgiven 1949), ”Invandrarna” (1952), ”Nybyggarna” (1956) och ”Sista brevet till Sverige” (1959).

Han hade hunnit bli 50 år gammal när han reste till Amerika för första gången. I Minnesota påbörjades en djupgående research. Moberg sökte i biblioteksarkiv, läste gamla dagböcker och uppsökte svenskbygderna för att kartlägga emigranternas vägar och kunna beskriva deras liv och öden på det där inlevelsefulla sättet som kritikerna har hyllat. Böckerna skrevs till största delen i Kalifornien. Han behövde en lugn plats för att skriva, och hittade den i Carmel, en pittoresk stad som blivit tillflyktsort för stora författare som John Steinbeck och Robert Louis Stevenson.

Det mödosammaste jobbet har varit själva fältarbetet. Jag skulle vilja kalla ”Utvandrarna” för en dokumentroman, sade Moberg i en radiointervju från 1957.

Trots gedigna förberedelser var det som om Moberg själv följde med Karl Oskar och Kristina på resan när han väl började skriva, omedveten om var de skulle föra honom:

Jag ingriper aldrig medvetet i mina romanfigurers handlingar, utan försöker låta dem sköta sig själva, berättar Moberg. När jag 1947 började skriva om romanen och utvalde ett sällskap på sexton personer som skulle emigrera, så visste jag ingenting alls om vad som skulle hända dem på resan eller ankomsten till den nya världen. Det var just för att få veta det som jag skrev romanen. Det var med stor spänning och förväntan jag satte igång, Hur skulle nu mina människor utveckla sig i sitt nya hemland?

Romanerna blev en sensation. Kritikerna var för det mesta lyriska, och när sista romanen kom ut trycktes den i rekordstor upplaga. Men succén ledde till ett humörbyte för författaren. ”En stor trötthet hade kommit över honom”, skriver Jens Liljestrand i sin biografi över Moberg. ”Tröttheten blev en outhärdlig plåga som bara kunde botas med arbete.”

Moberg kämpade mot depression under sina sista år. En tomhet och skrivkramp hade tagit över. På sensommaren 1973 tog han sitt liv genom att dränka sig i en sjö utanför sitt hem i Roslagen. Vilhelm Moberg blev 75 år gammal. Han lämnade efter sig närmare 20 romaner.

Jan Troells ”Utvandrarna” fyller 50 år

Utvandrarserien hör till Sveriges mest lästa och älskade böcker. Kort efter att succén var ett faktum skulle den också bli en av Sveriges största filmer.

Författaren själv var egentligen skeptisk mot filmatiseringar på sina verk. Han hade varit missnöjd med tidigare försök. Men när han såg Jan Troells debutfilm, dramat ”Här har du ditt liv” (1966), kom han på andra tankar. Moberg gav Troell sin välsignelse, och Troell tog på sig jobbet som både regissör, manusförfattare, fotograf och klippare. Trots det hade de sina konflikter. Moberg var exempelvis emot Monica Zetterlund i rollen som den prostituerade Ulrika. Han ville inte heller att skådespelarna skulle prata med småländsk dialekt - för Troell var det däremot viktigt. Regissören fick oftast sin vilja igenom.

Två episka filmer spelades in samtidigt. ”Utvandrarna” bygger på de två första böckerna. ”Nybyggarna” på de två sista. Mastodontprojektet, med Max von Sydow och Liv Ullmann i huvudrollerna, blev Sveriges på den tiden dyraste filminspelning med 7 miljoner kronor i budget.

Jan Troell var som en balettdansare, minns Liv Ullmann. Ofta gick han runt med en handhållen kamera. Han sa inte mycket. Men han kände mycket, och han gav oss mycket. Han skapade en otrolig, äkta atmosfär. Det gjorde oss också mer kreativa. Men jag visste aldrig vad han egentligen filmade.

"Jag har jobbat med mästare som Bergman. Men när jag var färdig med de här två filmerna så sa jag alltid, att min bästa erfarenhet med den mest otrolige regissören har varit med Jan Troell på de två filmerna", säger skådespelerskan i en intervju från 2016.

Filmerna blev publiksuccéer i Sverige och de nådde stora framgångar även internationellt. ”Utvandrarna” hyllades som ett mästerverk, och Ullmann vann en Golden Globe för sin roll som Kristina.

”Utvandrarna” lyckades även med något sällsynt - att bli Oscarsnominerad två år i rad. På 1972 års Oscarsgala tävlade den i kategorin Bästa utländska film. Senare samma år fick den biopremiär i USA, och blev därmed aktuell även för nästa års gala. Då kammade den hem inte mindre än fyra Oscarsnomineringar: för Bästa manus på annan förlaga, Bästa kvinnliga huvudroll, Bästa regi och Bästa film.

USA-succén ledde till den amerikanska tv-serien ”The New Land” från 1974, som löst följer samma handling. Där syns Kurt Russell i en av rollerna. Böckerna har även inspirerat musikalen ”Kristina från Duvemåla”, med musik av Björn Ulvaeus och Benny Andersson.

Nu, femtio år senare, är det dags att presentera historien för en ny generation. Frågan är om inte ”Utvandrarna” har blivit mer relevant än någonsin?

En ny filmatisering för en ny generation

En ny version av ”Utvandrarna” presenterades redan våren 2015 av SF Studios. Då var det tänkt att Daniel Espinosa (”Snabba Cash”) skulle regissera filmen. Senare fick den norske regissören Erik Poppe (”Kungens val”) ta över projektet, med samma inställning: den skulle inte ses som en remake på filmen, utan en nyfilmatisering av boken.

En bok och en berättelse som är lika viktig och aktuell nu som då, enligt filmens producent Fredrik Wikström Nicastro:

På 1800-talet var det vi som svälte och ville fly från religiöst förtryck, och ville åka och riskera livet på havet för att komma till ett nytt land. Idag är det andra människor som gör det. När man ser filmen idag kommer man se allt ur en helt annan kontext.

Nya perspektiv på en tidlös historia - det verkar vara ledordet inför denna nytolkning av Mobergs klassiker. Och en ändring i nya ”Utvandrarna” jämfört med Troells film är att Kristina har blivit huvudpersonen, medan maken Karl Oskar får stå i bakgrunden. För manusförfattarna, Siv Rajendram Eliassen och Anna Bache-Wiig, har det kvinnliga perspektivet i Vilhelm Mobergs romaner alltid varit det mest fascinerande.

Kristina är en bikaraktär i böckerna. Det är hennes funktion i historien: ”den gnälliga hustrun”, som vi kallar det. Hon är den som håller honom tillbaka så att vi kan se hur stark han är i sin kamp. Det är en vackert skriven karaktär och kärlekshistoria, men likväl är hon en bikaraktär. Det har funnits hål som vi var tvungna att fylla i så att hon blir en fullblodskaraktär, berättar Bache-Wiig.

Även den här gången är det en påkostad produktion. 2021 års ”Utvandrarna” är Sveriges dyraste film genom tiderna med en budget på 100 miljoner kronor. I huvudrollerna får vi se Lisa Carlehed (”Hotell”, ”De förbannade åren”) och Gustaf Skarsgård. Ulrika spelas av artisten Tove Lo och Judit av ”Bron”-stjärnan Sofia Helin.

När Filmstaden besökte inspelningen i Alingsås hösten 2020 fick vi höra hur filmen, trots sina storskaliga ambitioner, framför allt rymmer en avskalad och personlig berättelse:

Det är verkligen en storfilm, samtidigt är det är otroligt intim historia. Den blir ännu mer intim i den här versionen. Vi fokuserar verkligen på Kristina och hennes familj. På så sätt är det en väldigt intim inspelning. Det är skönt och omväxlande mot vad jag har gjort innan, säger Gustaf Skarsgård.

Karl Oskar och Kristina är visserligen påhittade figurer i en bok, men de representerar många av de smålänningar och andra svenskar som drabbades av Amerikafebern. Deras historia berör och inspirerar oss även efter 170 år. En ny resa påbörjas den 25 december då Erik Poppes ”Utvandrarna” får sin världspremiär på bio. Ironiskt nog kostar en biobiljett idag ungefär lika mycket som man fick betala för en Amerikabiljett på den tiden, 100-150 kronor. Då kunde det motsvara en hel årslön för de allra fattigaste bönderna.

"Utvandrarna" har biopremiär på juldagen den 25 december. Köp din biljett här.