Hoyte van Hoytema – mannen bakom det svindlande fotot i Tenet

Vi vänder blickarna bortom kameran för att bekanta oss med Christopher Nolans själsfrände och mannen med det coolaste namnet i Hollywood - den svensk-holländska filmfotografen Hoyte van Hoytema.

Det sägs ofta att en regissörs absolut viktigaste egenskap är att hitta filmarbetare som har förmågan att verkställa hens vision. Denna devis gäller extra mycket för Christopher Nolan. Den brittiske regissören gör film på ett unikt sätt i dagens Hollywood. Traditionens fana vajar över hans inspelningsplatser. Praktiska effekter, uppbyggda kulisser och analog filmremsa är ting som idag anses vara reliker från en svunnen tid av etablissemanget. Samtidigt är dessa ting grundstenarna i Nolans arbetssätt och hela filmgärning. Den brittiske regissören är unik på det sättet att han kombinerar sina traditionsenliga metoder med moderna historier. Han kännetecknas för att skapa blockbuster-filmer som är förankrade i verkligheten.

Hans unika visioner kräver därför filmarbetare med unika spetskunskaper. Det är här den svensk-holländske filmfotografen Hoyte van Hoytema kommer in i bilden. Efter två framgångsrika samarbeten med det intergalaktiska eposet ”Interstellar” och andra världskriget dramat ”Dunkirk” hittar vi Hoytema återigen bakom kameran på Nolans senaste film ”Tenet”. Sedan filmen gick upp på vita duken står det klart att Hoytema är rätt (kamera)man att verkställa Nolans vision. Men vem är denna Hoyte van Hoytema? Vi vänder blickarna bortom kameran för att bekanta oss med filmfotografen med världens häftigaste namn.

Grunden till framgången lades i Sverige

När en läser om Hoyte van Hoytema beskrivs han alltid som svensk-holländsk. Faktum är att han föddes i Horgen i Schweiz av nederländska föräldrar och grunden till hans filmutbildning lades i Polen och på filmskolan i Lódz. (Samma skola som många av polsk films största profiler, Andrzej Wajda, Roman Polanski och Krzysztof Kieslowski, studerat på.)

Efter tre år hoppade Hoytema av filmstudierna för att arbeta som fotoassistent på en filminspelning i Norge. Här lärde han känna en svensk producent som tog honom till Sverige 2001. Han har sedan dess varit bosatt här och han betraktas idag som lika svensk som Cornelis Vreeswijk. Själv förklarar han sin multinationalitet såhär:

”Jag är holländsk men jag har inte varit i Holland under de senaste tjugo åren. De viktigaste delar av min karriär har ägt rum i Sverige. Jag har en svensk fru och en svensk dotter och det känns som om att Sverige har adopterat mig. Av de länder jag bott i så har jag starkast band till Sverige.”

Tomas Alfredsson, Guldbaggarna och Hollywood

2005 gjorde den svenska miniserien ”Lasermannen” succé. Detta blev David Denciks stora genombrott med hans otroliga rollprestation som John Ausonius. När Tomas Alfredson skulle filmatisera John Ajvide Lindqvists bok ”Låt den rätte komma in” några år senare hade han imponerats det gryniga och avskalade foto i ”Lasermannen”. Han kontaktade mannen som varit fotograf och det var ingen annan än Hoytema.

Deras samarbete på ”Låt den rätte komma in” resulterade i en guldbagge för bästa foto för Hoytema vid Guldbaggegalan 2009. Hoytema följde upp succén med två guldbaggar till i samma kategori för filmerna ”Flickan” (2009) och ”Call Girl” (2012). Efter att ha erövrat Sverige låg nu Hollywood framför honom. Trion Alfredsson, Hoytema och Dencik korsade Atlanten tillsammans med spionthrillern ”Tinker Tailor Soldier Spy”. Filmen blev en succé med sin otroliga cast och tajta intrig men det som verkligen fångade allas uppmärksamhet var Hoytemas foto.

Nu kom drömfabrikens elit och knackade på Hoytemas dörr. Högprofilerade filmprojekt radades upp med bland annat David O. Russells och Spike Jonzes Oscarsnominerade filmer ”The Fighter” och ”Her”. Hoytemas position som en av världens mest spännande filmfotografer cementerades när han fick äran att göra Sam Mendes Bondfilm ”Spectre”.

Gemensam filmfilosofi

Men det var samarbetet med Christopher Nolan på filmerna ”Interstellar” och ”Dunkirk” som verkligen sköt upp Hoytema i filmstratosfären. Nolan berättar ofta episka, komplicerade och intellektuellt spänstiga historier som utspelar sig i andra dimensioner, världar eller galaxer. Men historians fundament är alltid kopplat till verkligheten. Som Kip Thornes teorier som svarta hål i ”Interstellar” eller hur Batmans alla gadgets och fordon är hämtade från verkliga livet i ”The Dark Knight”-trilogin.

Hoytema delar Nolans analoga, mekaniska och verklighetsbaserade filmfilosofi och kan addera ett extra lager av realism i regissörens komplexa universum genom sitt kameraarbete. Själv beskriver han samarbetet med Nolan så här:

”Att göra film med honom är riktigt filmskapande för mig. Det är alltid väldigt ”hands-on” och tekniskt. Det går verkligen över till ett mycket klassiskt sätt att filma. Ingen gör film som honom.”

Praktiska effekter

När komplicerade actionsekvenser ska spelas in väljer Nolan alltid den svåra vägen. Istället för att låta skådespelarna agera framför en green screen och lägga på datoranimerade effekter i efterhand filmas actionscenerna ”on location” och stora kulisser byggs upp.

Han är många gånger mer ingenjör än historieberättare och använder ofta begrepp som ”mekanik” och ”teknik” när han talar om sitt filmskapande. Hoytema är av samma natur och anser att användandet av CGI (computer-generated imagery) bryter förtrollningen i biosalongen.

”Att bara använda sig av CGI är tråkigt. Det ser vanligtvis inte övertygande ut i en film som är filmad merparten på riktig filmremsa. Jag vill behålla kvaliteten, känslan och texturen i bilden.”

Analogt framför digitalt

Hoytemas kameraarbete saknar motstycke i branschen. Han har gjort sig känd för att handhållet manövrera de enorma IMAX-kamerorna, något som är unikt för honom som filmfotograf. Han var även tidig med att montera de massiva IMAX-kamerorna på flygplan, rymdskepp och karaktärer. På så vis tar han med publiken in i händelsernas centrum för en omtumlande och engagerande upplevelse i ett slags Go Pro-befruktat IMAX-format.

Den svensk-holländska fotografen har precis som Nolan en förkärlek för en klassisk process. Han fördrar också använda filmremsa framför digitalt. Den analoga filmen skänker ett grynigt, opolerat och taktilt element till bildspråket som tar publiken närmare verkligheten. Skalan på filmen spelar ingen roll. Upplevelsen blir klassisk, uppslukande och intim vare sig biopubliken befinner sig i yttre rymden, på Gothams gator eller i en värld som rör sig baklänges.

Just nu kan du se Hoyte van Hoytemas häpnadsväckande, spektakulära och samtidigt grundade och realistiska foto i Christopher Nolans ”Tenet” på bio.