Filmstaden besöker Feed och snackar skräck med Joakim Lundell
- Linnea Åsfjäll
- Emelie Nordborg
Det närmar sig biopremiär för den svenska skräckfilmen ”Feed”. Men redan under början av sommaren var Filmstaden på besök vid inspelningen av filmen som tänjer på gränser både när det gäller produktionstakt och svensk skräckfilm i stort.
En sommardag i mitten av juni har inspelningen av ”Feed” precis börjat. Regnet hänger i luften och vi kör längs en slingrig landsväg fram till den eko-camping som är basen för filmen liksom för produktionsteamet. Manuset har de arbetat på i över ett år, men inspelningen har bara pågått i några dagar, i mer eller mindre spöregn.
Ovanligt snabb produktionstakt
I en stor buss sitter en av filmens klippare Mattias Håkansson och klipper föregående dags, eller snarare natts, inspelade material. Det hör inte till vanligheterna att man inom svensk filmproduktion klipper samtidigt som filmen spelas in och den stora klippbussen kommer nu senast från inspelningen av Netflix-serien ”Clark”. Det är tack vare denna buss som produktionstiden är så pass kort, med inspelning i juni och biopremiär den 28 oktober – samma år.
Genom att klippa filmen samtidigt som den spelas in förkortas förstås produktionstiden avsevärt och klipparna blir mer involverade i det dagliga arbetet. ”Feed” är ju en ”spoiler-alert-tung” film men för att berätta något om vad vi kan förvänta oss den 28 oktober berättar klipparen Mattias Håkansson:
-Det är ju en flört med gamla sortens ganska våldsamma slasher-filmer kombinerat med moderna moment som sociala medier.
Ja, en hel del blod, det kan vi nog förvänta oss. På väg in till klippbussen passerar vi en mindre lastbil fylld med ”blod och kroppsdelar” som snällt fått vänta på bättre väder. Ute på ön i mitten av sjön skymtar vi ”glampingen” där ungdomarna spenderar en oförglömligt ruskig natt, jagade av ondska.
Hajen inspirerar den successiva spänningen
Efter en kortare regnskur är det dags för oss att besöka ön där filmen till största del spelas in. Vi anländer till samma brygga som ungdomarna i filmen och får se den specialbyggda ”glampingen” på ön med en magiskt inbjudande och fullt fungerade grillplats – vilket inte är helt vanligt för en filminspelningsplats där det mesta är på låtsas.
Filmens regissör Johannes Persson visar oss runt på den lilla ön och berättar om arbetet med just skräckfilm till skillnad från andra genrer. Han menar att som skräckfilmsregissör har man inte så många kort att lägga ut på bordet och att arbeta med successiv spänning kan upplevas mycket värre (vilket i skräckfilm förstås är bättre) för biopubliken än effektiva men kortvariga ”jump-scares”.
-”Hajen” är ett bra exempel – den pajar ju – den mekaniska hajen pajar och det är därför den knappt är med i filmen. Så det är bara ”suspense” och då och då rycks någon ned men du ser aldrig vad det är, berättar Johannes Persson.
Skräckfilmen ”Hajen” av Steven Spielberg kom ut 1975 och har blivit en riktig klassiker, inte minst dess filmmusik – två toner som successivt trappas upp ju närmare faran kommer och någon plötsligt försvinner i djupet. Ett ständigt obehag som byggs upp ju längre filmen fortlöper till vi får se hajen i en sista strid med polischefen, marinbiologen och fiskaren (vars båt de jagar hajen med).
-När källan till hotet och våldet finns, då kan du inte dra tillbaka det kortet, då har du bara våld. Och de två korten använder vi ganska rejält, skrattar Johannes Persson.
Joakim Lundell, skräckgenren och influencer-världen
Filmens kreativa producent, Joakim Lundell, beskriver också filmen som en ”klassisk skräckfilm” inspirerad av amerikanska föregångare med en tydlig antagonist och ett gäng ungdomar. Även filmens affisch flörtar med klassikerna, som till exempel Wes Cravens ”Scream” från 1996.
Att Joakim Lundell som under flera år toppat listorna för Sveriges mest inflytelserika person på sociala medier gör en skräckfilm om just influencers på en ”glamping” känns som allt annat än en slump. Filmidén pitchades till Lundell för närmare två år sedan, sen har Lundell, Paolo Vacirca och Henry Stenberg arbetat på manuset.
Joakim Lundell är själv ett stort fan av just skräckgenren, men ser den även som en av de svåraste att bemästra, vilket gjorde honom bara mer motiverad till att göra det till sitt första långfilmsprojekt. En dröm som Lundell haft sedan han laddade upp sitt allra första klipp på YouTube.
-Att få en skräckfilm att få höga betyg är inte lika lätt som andra genrer, säger Joakim Lundell och utvecklar:
-Du har otroligt lite tid på dig att få publiken att engagera sig i karaktärerna, uppbyggnaden kanske är 35-40 minuter sen är det ju liksom skräcken som är andra halvan och då kommer karaktärerna bete sig annorlunda i och med att de är rädda. Fokuset ligger då inte på […] att lära känna dem utan det är ju mer rädda människor. Så med andra ord har du 35-40 minuter att få publiken att bry sig om varför de här människorna inte ska dö eller varför du kanske vill att någon ska dö. De måste ju väcka någon slags känsla oavsett om det är positivt eller negativt. Stör du dig på någon karaktär kan det också vara bra för det väcker ju ändå någon känsla.
Flera slutsålda föreställningar redan innan biopremiären
Någon slags känsla, det har ”Feed” verkligen redan väckt. När Filmstaden släppte biljetter till premiärhelgens föreställningar kunde den initiala försäljningstakten likställas med andra blockbuster-filmer och nu på tisdag den 25 oktober rullas den röda mattan fram för den exklusiva VIP-visningen av ”Feed” på Filmstaden Sergel i Stockholm.
Om du inte är en av alla dem som redan haffat biljetter till en av årets mest omtalade skräckfilmer med biopremiär 28 oktober kan du göra det här. För precis som Joakim Lundell säger:
-Skräckfilm gör sig allra bäst på bio.
Vi ses i biomörkret – om du vågar.