Återse Kurosawas mästerverk De sju samurajerna på bio!
- Alexander Kardelo
Ladda upp inför nästa klassiker på bio! Vi dyker in i historien bakom Akira Kurosawas "De sju samurajerna", filmen som fått alla dina favoritregissörer att tappa hakan.
Akira Kurosawas mästerverk från 1954 är rullen som gjorde alla medvetna om japansk film. Den urläckra underdog-historien "De sju samurajerna" beskrivs ofta som ett av de mest spännande filmeposen genom tiderna. Ordet klassiker är nästan i underkant då den har influerat en hel filmindustri. Nedan tar vi reda på hur.
Sju hjältar tar strid för de hjälplösa
I slutet av 1500-talet utsätts en fattig japansk by för konstanta räder av stråtrövare. Banditerna kommer tillbaka varje år när skörden är klar, men den här gången har byborna fått nog. Med vetskap om att nästa attack är nära förestående beslutar de sig för att ta hjälp av en samuraj.
I närmaste stad finner de samurajen Kambei Shimada (Kurosawa-favoriten Takashi Shimura) som går med på att försvara byn i utbyte mot kost och logi. Kambei inser att fler krigare måste anlitas.
Efter ett tag finner Kambei fem samurajer som alla har olika personligheter och attribut. En sjätte vårdslös man vid namn Kikuchiyo (legendariske skådespelaren Toshirô Mifune) som anses vara lite av en clown avvisar han dock helt. Kikuchiyo är envis och förföljer de andra till byn på avstånd trots att de andra försöker få honom att gå tillbaka.
När de sex samurajerna anländer i byn välkomnas de inte alls så väl som de hoppats. Byborna är rädda för krigarna. Plötsligt hörs ett alarm och byborna rusar till samurajerna och ber om hjälp. Det visar sig att Kikuchiyo utlöst ett falsklarm och visar på sätt på bybornas dubbelmoral för de själva och de andra samurajerna. Det leder till att Kikuchiyo till slut accepteras in i gruppen.
Sju färgstarka karaktärer har kommit på plats. Nu startar stridsträningen för de oerfarna bönderna. För att kunna besegra banditerna krävs också list, taktik och byggandet av fortifikationer. I den annalkande bataljen kommer fienden vara skoningslös. Kan de orutinerade bönderna besegra dem?
Filosofi, action och underhållning i en oförglömlig mix
En av filmens styrkor är hur den väver samman filosofi och underhållning, mänskliga känslor och handlingar av mod och hopp till en rik och oförglömlig berättelse - inte heller utan humor och moderna budskap. Delar av filmens handling riktar in sig på uppror mot social tradition. Här finns till exempel en kärlekshistoria mellan en av samurajerna och en lokal ung kvinna där relationen ses som olämplig.
I ett liknande sammanhang av brott mot sociala traditioner spelar Kikuchiyo en viktig roll eftersom han inte anses vara en riktig samuraj då han härstammar från bönder.
"Målet var att skapa en samurajfilm som förankras i den uråldriga japanska kulturen och som ändå slog ett slag för flexibel humanism istället för strikta traditioner", skrev den store filmkritikern Roger Ebert i sin recension. "Argumenten för det unga parets romans är riktade mot modern publik och knappast något som hade fungerat på den tiden."
Men förutom filmens teman är det dess visuella styrkor som brukar lyftas fram av både kritiker och fans. Här finns snyggt koreograferade samurajstrider och brutala, smutsiga dödsscener. Akira Kurosawa kan beskrivas som en poet när det kommer till filmiskt våld: hans kamera är i konstant rörelse och publiken kastas rakt in i spännande actionscener.
Samurajer i verkligheten vs på film
Samurajer fanns i Japan från slutet av 1100-talet fram till den industriella revolutionen. Ordet ”samuraj” betyder bokstavligen ”att tjäna”. De var vanligen krigare, i vissa fall adel, ibland byråkrater men aldrig bönder. I filmen blir Kikuchiyo en krigare som går från bonde till samuraj genom att i den sista striden utföra det största hjältedådet av alla sju samurajer.
Ett intressant faktum är att filmen delvis bygger på verklig historia. Regissören Akira Kurosawa ville först göra en film om fem bataljer baserad på berömda japanska samurajer. Men han ångrade sig då han tyckte den filmen skulle bli ett enda långt klimax. Genom research hittades i stället brottstycken i arkiven om att frivilliga samurajer i oroliga tider ofta ställde upp som vakt vid byar över natten i utbyte mot mat och logi. Han bestämde sig för att bygga ut den idén istället.
Åren innan andra världskriget hade en förenklad bild av samurajer växt fram i Japan. En bild där samurajen sågs som hedervärd och som utan tvekan offrade sig för kejsaren och imperiet. Under andra världskriget länkades sedan samurajer ofta med kamikaze-piloter som hade samma uppoffrande attityd. Efter förlusten i andra världskriget bannlystes filmer om samurajer under en tid. Amerikanerna såg samurajens blinda lojalitet som ett hot mot den nyligen instiftade demokratin och motarbetade den typ av filmer.
Det var inte förrän efter den amerikanska ockupationen av Japan, som slutade 1952, som återigen samurajfilmer kunder göras. Kurosawa tog då sin chans.
Klassikern "De sju samurajerna" har nypremiär på Filmstaden den 6 december, säkra dina biljetter här!