Svenskar på toppen i Berlin

Vi träffade Axel Petersén och Måns Månsson, regissörerna bakom bioaktuella ”Toppen av ingenting”, under Berlins filmfestival.

Det blev tyvärr inget pris för filmskaparna Axel Petersén och Måns Månssons nya film ”Toppen av ingenting” på årets upplaga av Berlins filmfestival – men filmen blev utan tvekan en av festivalens mest omtalade. Regiduons nya var den första svenska filmen att vara med i huvudtävlingen på Berlins filmfestival sedan 2009 – då med Lukas Moodysons ”Mammut” – och blev direkt en av de stora snackisarna.

Mottagandet var visserligen blandat bland världspressen efter den första visningen, men de flesta tyckte att det var en modig och annorlunda film som vågade utmana publiken.

”Toppen av ingenting” handlar om 68-åriga Nojet (spelad av Léonore Ekstrand) som ärver en hyresfastighet efter att hennes far gått bort. Att ta hand om byggnaden och affärerna visar sig dock vara lättare sagt än gjort och Nojet hamnar i en ond spiral mitt i den svenska bostadsmarknaden.
Framför allt var det just huvudrollsinnehavaren Léonore Ekstrand som fick de stora lovorden bland kritikerna på festivalen. ”Det är modigt att våga exponera sig så på alla sätt. Jag har inte sett något liknande sedan Ruth Gordon i ’Harold & Maude’”, sa en journalist på presskonferensen till filmen – där Ekstrand möttes av stort jubel vid sin entré till podiet.

Hon filmdebuterade i hennes brorson Axel Peterséns film ”Avalon” där hon spelade en avdankad partydrottning vid sidan av Johannes Brost – en roll hon nominerades till en Guldbagge för. Nu är hon således återförenad med regissören, och enligt Måns Månsson utgick själva projektet från henne.

– Vi ville göra något med Léonore, sa Månsson under presskonferensen. Det började som en dokumentär, men sedan blev det mer och mer fiktion.

– Axel och Måns är briljanta regissörer, kontrar Ekstrand. Varje dag sa de till mig vad de väntade sig av mig, vad jag skulle göra och känna. Och så gjorde jag det. Jag är yngst av fyra syskon så jag är van att lyda.

Och Ekstrands prestation är definitivt en av årets mest uppseendeväckande. Det är inte direkt ofta vi får se 68-åriga kvinnor pumpa muskler, skjuta kulspruta och medverka i helnakna sexscener på film – framför allt inte i Sverige. Den lika psykiskt som fysiskt utmanande rollen ger verkligen Ekstrand tillfälle att skina och en ny Guldbaggenominering går nog att skåda i horisonten.

Filmen gick som sagt tyvärr hem utan pris på årets upplaga av den ärorika filmfestivalen, men det är inte något filmskaparna verkar hänga läpp över.

– Det är förstås häftigt att se den på stora fina biodukar som här i Berlin, säger Måns Månsson. Men jag har två barn och hinner aldrig gå på bio. Folk får gärna se den hemma, i sängen, i telefonen, i nord och syd. Vi vill att alla ska kunna se den här filmen.