"Rymdimperiet" 40 år! Star Wars-favoriten åter på bioduken
- Alexander Kardelo
"Rymdimperiet slår tillbaka" är tillbaka på svenska biodukar. Återse detta känsloladdade och spektakulära Star Wars-äventyr, som än idag anses vara en av tidernas bästa filmer.
Vad är Star Wars för dig? Episka äventyr och rymdstrider? Karismatiska karaktärer och hjältemod? Darth Vaders pondus eller John Williams pampiga musik? Allt fansen älskar med Star Wars och lite till hittas i "Rymdimperiet slår tillbaka". Och det är inte svårt att förstå varför den hyllas högt även efter 40 år.
Från en storslagen strid på isplaneten Hoth till mystiske Yodas entré, och såklart den stora kraftmätningen mellan Darth Vader och Luke - "Rymdimperiet" är fullproppad av ikoniska ögonblick. Filmen ses än idag som en av filmhistoriens bästa uppföljare (ofta rentav korad till tidernas bästa film) och håller en kär plats i fansens hjärtan.
Vad är det som gör "Rymdimperiet slår tillbaka" så speciell i George Lucas rymdsaga? För att försöka besvara den frågan måste vi gå tillbaka hela vägen till år 1977.
"Stjärnornas krig" blev ett oväntat fenomen
Idag är "Star Wars" en episk saga som består av nio kapitel, flera spinoff-filmer och tv-serier, för att inte tala om mängden av spel, serietidningar och böcker som ytterligare berikar mytologin. Så har det inte alltid varit.
För länge, länge sedan i en galax ganska lik vår egen släpptes "Stjärnornas krig" på bio. Året var 1977 och biopubliken hade aldrig sett något liknande. Rymdskepp! Intergalaktiska strider! Specialeffekter inte av denna värld! Megasuccén var ett faktum. Publiken krävde att få veta vad som hände sen med våghalsige Han Solo, unge hjälten Luke och prinsessan Leia.
Filmskaparen George Lucas kunde andas ut. Arbetet med filmen har beskrivits som fyra års helvete, och det var långt ifrån säkert att "Stjärnornas krig" skulle hitta sin publik. Lyckligtvis hade Lucas redan förberett många nya idéer. Hans dröm om en hel trilogi var plötsligt inom räckhåll.
George Lucas lämnar över tyglarna
Inför uppföljaren hade förväntningarna byggts upp till skyhöga nivåer. Inspelningen av "Stjärnornas krig" tog nästan kål på George Lucas. Han slet så hårt att han drabbades av en hjärtattack. För uppföljaren visste han att han inte kunde vara med och övervaka allt, han behövde släppa ifrån sig kontrollen. Lucas gav upp och bad Irvin Kershner, en av hans gamla lärare från filmskolan, om hjälp.
– Han var en stor begåvning som jag tyckte att filmindustrin hade underskattat. Han förstod att detta var en stor underhållningsfilm, men att där också fanns ett underliggande budskap och allvar. Han förstod sambandet och hittade den rätta balansen, berättar Lucas i gamla intervjuer.
George gav Irvin fria händer och höll sig borta från inspelningsplatsen, men var nära inblandad i arbetet med manus och i klipprummet.
"Rymdimperiet" kunde ha blivit slutet för Star Wars
Irvin Kershner förstod att mycket stod på spel. Hur levererar man fortsättningen en popkulturell milstolpe? Han hade också den otacksamma uppgiften att skapa en film utan en klassisk början och ett slut. Men regiveteranen verkade ta det hela med ro.
– George sa till mig: "Tänk på saken. Om tvåan fungerar så ska jag göra fler. Om tvåan inte fungerar, ja då är det slut med Star Wars". Jag sa till George att han inte får hänga över mina axlar. Jag behöver absolut frihet, minns Kershner i en intervju från 2010.
Den nye regissören tog sig an "Rymdimperiet slår tillbaka" inte som en science fiction-film, utan som en saga. Kershner ville skapa något påhittigt, något som barn skulle älska. Men han såg också till att ge historien en tyngd och ett allvar. Man slåss trots allt inte mot den mörka sidan utan en del plågsamma uppoffringar. En seger kommer med sitt pris, det får inte minst Luke Skywalker erfara under sin avgörande lasersvärdsduell med Vader.
Att skapa den perfekta mellanakten
När "Rymdimperiet" skrevs var Lucas tillräckligt självsäker för att planera en hel trilogi. Det gav honom en möjlighet, och en utmaning, att berätta historien på ett okonventionellt sätt. "Rymdimperiet" är mellanakten i en större berättelse på tre akter, och väntar man sig ett lyckligt slut blir man besviken. George Lucas förklarar:
– Vanligtvis händer det inte så mycket i mellanakten. Historien utvecklas bara och blir mer komplex. Jag hade egentligen bara det stora avslöjandet i slutet. Jag valde att lägga den stora striden (på planeten Hoth) i början av filmen, och avslutade allt med den tunga, intima konfrontationen mellan Luke och Vader.
Han utgick ifrån att publiken redan känner till karaktärerna, och att de kommer vara okej med att vänta på avslutningen i ytterligare några år. Det lönade sig. Man kastas rakt in i ett äventyr, återser gamla vänner i nya fantasieggande miljöer, och även om det klassiska lyckliga slutet uteblir så lämnas publiken med en känsla av hopp.
Från AT-AT-anfallet på rebellbasen på isplaneten Hoth rör vi oss raskt vidare till träskmarkerna på Dagobah, där Luke möter den vise jedimästaren Yoda. I futuristiska Cloud City påträffar vi en annan blivande favorit, nämligen den charmige lymmeln Lando Calrissian. Alla mäktiga miljöer och mystiska nya bekantskaper som sedan dess blivit inget mindre än ikoniska.
Karaktärerna vi älskar
Men framför allt blev filmen ett kärt återseende för alla som saknat Luke Skywalker (Mark Hamill), Leia (Carrie Fisher) och Han Solo (Harrison Ford). Och det börjar verka kärlek banne mig mellan pilotässet och prinsessan. Carrie Fisher pratade varmt om sin karaktärs utveckling i intervjuer inför premiären:
– Det startar som en slags kärlekstriangel mellan de tre. Jag blir sen inkastad med Han Solo... det blir som en klassisk relation mellan Tracy och Hepburn, eller Fred Astaire och Ginger Rogers. Vi skriker på varann i första halvan av filmen, men sen börjar vi gilla varann.
I "Rymdimperiet" fortsätter också den unge hjälten Lukes när han söker efter sitt öde och finner Yoda. Publiken får en djupare förståelse för kraften; "en energi som kretsar runt oss alla och förenar oss". Magiska inslag till trots har Star Wars alltid varit grundat i någon slags verklighet. "Star Wars"-producenten Gary Kurtz berättar om vikten att kunna känna igen sig i huvudpersonerna:
– I sagorna är det viktigt att karaktärerna känns levande. Att publiken kan relatera till dem. Därför var det viktigt att skådespelarna, och karaktärerna de spelar, ska vara verkliga. Deras relationer, deras värderingar och deras motiv måste kännas äkta för publiken. Det är hela poängen med en saga.
Banbrytande effekter vann en Oscar
Filmen inleder på isplaneten Hoth (scenerna spelades in i Norge) där enorma AT-AT:s går till attack mot rebellbasen. Än idag är det en imponerande uppvisning i praktiska specialeffekter. Industrial Light & Magic inspirerades av bland annat klassikern "King Kong" från 1933, och blandar sömlöst in stop motion-teknik, miniatyrskepp och handstyrda dockor för att skapa filmens tidskrävande och fantasirika rymdvarelser och stridsscener.
"Rymdimperiet slår tillbaka" vann en Oscar för Bästa ljud, och en Special Achievement-statyett för sina effekter. (Oscarn för Visuella effekter instiftades först 1990.)
Men de mest dramatiska scenerna i "Rymdimperiet slår tillbaka" är förmodligen slutstriden mellan Luke och Darth Vader. En stor twist vänder upp och ned på Lukes liv. Många kunde inte tro sina öron när Darth Vader fällde den berömda repliken, en av filmhistoriens stora twistar. Ni vet vilken jag talar om.
Är "Rymdimperiet" tidernas bästa film?
Brittiska filmtidningen Empire (vi kan bara gissa var de har tagit sitt namn ifrån) lät under 2014 sina läsare kora de bästa filmerna som gjorts. "Rymdimperiet slår tillbaka" intog första plats, framför klassiker som "Gudfadern" och "Nyckeln till frihet".
I Filmstadens stora publikomröstning i maj i år hamnade "Rymdimperiet" på 36:e plats över de bästa filmerna någonsin. Och på IMDb:s topp-100-lista ligger den på nummer 14.
Vad är det så som gör "Rymdimperiet" så älskad och minnesvärd än idag? Är det kombinationen av George Lucas barnsliga fantasi och Irvin Kershner, en regissör som tog materialet på allvar? Är det den episka konflikten mellan gott och ont, den ljusa och den mörka sidan, som fortsätter att fascinera publiken?
Det var en film som tog en stor risk. Hjältarna vann inte. Publiken fick inte det tillfredsställande avslut som "Stjärnornas krig" gav dem. Det var en djärv satsning som lönade sig. Men "Rymdimperiet" blev mer än en popcornrulle, publiken förstod att den var en del av en större mytologi.
Här finns allt man väntar sig av en "Star Wars"-film. Action och äventyr. Humor och romantik. Mystik och fara. John Williams operaliknande musik, med mäktiga stycken som The Imperial March. Att filmen slutar med en rejäl cliffhanger bidrar förstås till dess tidlösa status.
På Filmstaden visas just nu en remastrad version från 2015. Den innehåller de redigeringar som gjordes både år 1997 och 2004. Köp biljetter till filmen här!