Rigoletto: Verdis första stora triumf!
- Klas Freund
Idag är den en av våra mest älskade operor. Men när den skrevs var inte självklart att den skulle få premiär, då den ansågs för skandalös.
Den 8 maj 1850 skrev Giuseppe Verdi till sin librettist Francesco Maria Piave beträffande Victor Hugos versdrama ”Kungen roar sig” (Le Roi s’amuse): ”Det bjuder på den bästa handlingen och är kanske vår tids främsta drama”. Därmed inleddes en längre fejd med censurmyndigheterna, eftersom Hugos pjäs från 1832 förbjöds dagen efter premiären på Comédie-Française i Paris på grund av att den skildrar den franske kungen Frans I:s amorösa eskapader.
Efter flera titelbyten och ändringar, där Piave t ex förvandlat rollen som kung till Hertigen av Mantua, kunde han den 26 januari 1851 triumferat meddela tonsättaren att ”vår Rigoletto” slutligen godkänts av myndigheterna. Samma år fick operan urpremiär på Teatro La Fenice i Venedig och kom att utgöra - tillsammans med de två i snabb takt följande mästerverken ”Trubaduren” och ”La traviata” – inledningen på Verdis storhetstid. 1861 gavs ”Rigoletto” för första gången på Stockholmsoperan.
Detta älskade verk kan för en bredare publik sägas närmast symbolisera den italienska operakonsten och hör till de konstant mest spelade stycken på all världens scener. Den nu aktuella uppsättningen av ”Rigoletto” fick sin premiär på Royal Opera House i London år 2001. För regin svarar Sir David McVicar, en av de främsta inom dagens internationella operavärld. Dessutom brukar han se till att bjuda publiken på praktfulla scenbilder, i kontrast till många avskalade scenografier! Vi har tidigare på SF Bio kunnat ta del av hans hyllade uppsättningar av ”Andrea Chénier” och ”Trollflöjten”.
Titelrollen som den hunsade och föraktade hovnarren Rigoletto är något av en dröm för en baryton, som samtidigt bereds möjlighet till storartat dramatiskt utspel. Operahistorien har upplevt flera lysande interpreter som Tito Gobbi, Piero Cappuccilli, Renato Bruson och inte minst vår egen världssångare Ingvar Wixell för vilken denna – jämte Baron Scarpia i ”Tosca” – var hans signaturroll, som finns i en inspelning mot Pavarotti som Hertigen.
Aftonens Rigoletto är den grekiske, mäktige basbarytonen Dimitri Platanias, som fått äran att göra rollen på La Fenice, där verket såg dagens ljus! The Times skrev: ”När det gäller Platanias har jag sällan hört titelrollen sjungas med en så härlig tonbildning eller liknande magnifik styrka”.
Hovnarrens älskade dotter Gilda sjungs av den engelska sopranen Lucy Crowe, som även tidigare gjort rollen på Royal Opera. Som Hertigen av Mantua hör vi den amerikanske stjärntenoren Michael Fabiano, Londonpublikens nya favorit, som man i höstas kunde uppleva som Rodolfo i ”La bohème” på SF Bio.
Allt detta under ledning av den engelske dirigenten Alexander Joel (en yngre bror till sångaren och kompositören Billy Joel). Han har vid flera tillfällen gästat Kungliga operan och återkommer denna vår till Stockholm i ”Tosca”.
Men i afton står denne maestro på dirigentpulten i Royal Operas orkesterdike när den tragiske hovnarren Rigoletto gör sin effektfulla entré!