"Jag tror att filmen fångar Badrocks själ"

Det var artisten och entertainern Björn Skifs som en gång i tiden tog initiativet till konceptet och turnén Badrock år 1986. Folkkära artister som Lisa Nilsson, Mats Ronander och Sanne Salomonsen har medverkat under årens lopp. Sommaren 2016 gjorde Badrock comeback, något som nu har resulterat i Filmen om Badrock. En produktion som skildrar ögonblick, händelser och höjdpunkter från åren med Badrock.

– Jag tror att filmen fångar Badrocks själ. Och det roliga är att det finns så pass mycket bilder från turnén för 30 år sedan, som gör att det blir ett djup i berättandet, säger Björn Skifs.

Björn Skifs beskriver Filmen om Badrock som en blandning av konsertfilm och dokumentär. Idén till turnén Badrock föddes när Björn Skifs såg den gamla filmen Mad Dogs & Englishmen. Där ett gäng artister med bland annat Joe Cocker och Leon Russell i spetsen, åker på turné och tar med sig sina familjer på resan.

– Det var en inspirerande och kul film. Och det är så häftigt att när vi nu knyter ihop säcken, blev resultat för vår del också en biofilm. Hur kunde det bli så? Det är jättemysigt, säger Björn Skifs.

När Björn Skifs ser tillbaka och jämför Badrocks första år med deras sista spelning i somras, finns det en sak som han är extra stolt över. Att känslan av gemenskap fortfarande finns kvar. Ingen står längst fram hela tiden och är stjärna, utan de gör allting tillsammans och delar på ansvaret.

– Det är en för alla, alla för en, hela tiden. Och det tycker jag fortfarande att man känner om man jämför de här 30 åren. Och det är skönt, för det är precis vad Badrock handlar om. Så jag hoppas att det går fram i filmen, säger Björn Skifs.

För de som inte har varit på någon Badrock-konsert, men ändå är sugna på att se filmen. Vad skulle du säga att Badrock är?
– Egentligen är vi ju ett coverband. Vi spelar mest andras låtar. Några av våra egna hits smyger det sig in. Men mest har vi valt favoritmusik från olika tider. Jag och Tommy Nilsson gör Mr. Mister-låten ”Broken Wings”. Den gjorde vi förr och den gör vi nu. Det är en favorit som jag alltid har gillat. Och öppningslåten är och har genom alla åren varit Eagles-låten ”Heartache Tonight”.

Hur kommer det sig att Badrock återuppstod för sista gången just i somras?
– Vi fick en förfrågan från Borgholms kommun inför deras 200-årsfirande. Och då tyckte jag att det var läge. Jag har hela tiden tackat nej tidigare och tyckt att var sak har sin tid. Och med åren har det också blivit allt viktigare för mig att ha helt ledigt på sommaren.

Men ledighet i all ära. Björn Skifs erkänner att han har svårt att komma ner i varv och är lite rastlös sommarens första veckor av ledighet.

– Men sedan tycker jag att det är skönt att bara gå runt och drälla. Det gillar jag, även om det tar ett antal veckor att landa i det. Vi bor på landet i en gammal prästgård, så det finns alltid saker att göra. Som att laga staketet eller taket. Bygga något eller tvätta bilen. Sedan kan jag fastna i det och tycka att det är svårt att koppla på jobbet igen, säger Björn Skifs.

Och trots att Björn Skifs har varit aktiv som artist i över 50 år, är han fortfarande lika nervös innan han ska gå upp på en scen.

– Jag är nervös varje gång. Det är nästan värre nu än vad det har varit. Det är i alla fall inte bättre, kan jag säga. Det är mycket värre. Dels ställer man själv högre krav på sig och dels känner man att publiken också ställer krav, säger Björn Skifs.

Hur yttrar sig den här nervositeten?
– Jag blir lite frusen, rastlös och vresig. Och det kan jag vara från lunch och fram till att det är dags för mig att gå upp på scenen. Men när jag väl sedan kommer in på scenen, det är det bästa jag vet.

Vilken typ av musik lyssnar du helst på idag för egen del?
– Det beror på humöret. Någon typ av blues-rock. Bonnie Raitt och Delbert McClinton. Eller storbandsjazz. Frank Sinatra och Nat King Cole. Men bäst är Ray Charles. Fast det är inte så att jag har musik på hela tiden när jag är hemma. Utan jag tycker att det är jätteskönt när det är tyst hemma. Och jag lyssnar sällan på radio, så jag har ingen riktig kläm på vad som är populärt idag. Utan då får jag kolla med mina grabbar eller kollegor.

Det var längesedan vi fick se dig i en spelfilm. Kommer vi att få sig dig i någon sådan framöver?
– Nej, jag tror inte det. Det har varit på gång med uppföljare till de filmer som gjordes då, som Drömkåken och Strul. Men nej, jag tror inte det. Min tid som filmstjärna är nog över, haha.

Tänk om du skulle spela en jätteond person Björn, det vore så spännande!
– Ja, det har jag nog önskat också. Det skulle kanske inte vara helt tråkigt att göra.

Avslutningsvis Bioklubbens obligatoriska fråga. Vilket är ditt första eller starkaste biominne?
– Mitt första biominne måste vara Barnen från Frostmofjället när jag gick i småskolan. Mitt starkaste biominne förutom Mad Dog & Englishmen som gav Filmen om Badrock, minns jag att jag var väldigt tagen av Forrest Gump. Den gillar jag fortfarande väldigt, väldigt mycket. Men Cinema Paradiso och Kapten Blod är också några favoriter.