”Jag skulle kunna slå Hugo Weaving”

Det är ingen brist på starka kvinnor i årets äventyrsfilm ”Mortal Engines”. Här får vi inte bara stifta bekantskap med de akrobatiska hjältinnorna Hester Shaw och Anna Fang, utan också två relativt nya ansikten i skådespelarhimlen, Hera Hilmer och Jihae.

– Jag brukar prata svenska, inleder Jihae på just knackig svenska efter att vi skakat hand. Hon ler åt min förvåning. Det är ett språk hon inte använt sedan hon var barn och en kort period bodde i Stockholm där hennes pappa var posterad som sydkoreansk diplomat.

– Det skulle vara coolt att få vara med i en svensk film och få fräscha upp min svenska igen, säger hon glatt.

– Jag skulle bli väldigt imponerad, inflikar filmkollegan Hera Hilmer som själv har isländskt ursprung.

– Jag förstår lite här och där. Vi lär ju oss danska i skolan då vi var en dansk koloni till in på 40-talet, förklarar hon.

– Och både Hilmer och Jihae har något mer gemensamt förutom sina svenskkunskaper och att de spelar i samma film. De är relativt okända som skådespelare. Något man kanske inte väntar sig när det kommer till de större rollerna i en påkostad film som ”Mortal Engines”.

Så hur reagerar man när man får rollen i en Peter Jackson-film?

– Jag tror att min var ett tyst internt skrik. Provspelningen bestod i att skicka in några videos följt av en konstig Skype-intervju där Peter bland annat pratade om får på Nya Zeeland. Efteråt undrade jag vad som precis hade hänt. Men så plötsligt fick jag jobbet och går från en liten teater med 150 personer i publiken till ett gigantiskt Hollywood-projekt. Det var otroligt spännande, säger Hera Hilmer.

– Min första skådespelarerfarenhet var bara fem månader innan det här och när jag väl var klar med det så tänkte jag att om detta är skådespeleri så vill jag inte ha med det att göra. Det var alldeles för intensivt. Men när det här kom så var det annorlunda. Jag har skapat musik i fyrtio år och såg den här filmen som en chans att ta en paus från det.

– Jag kan jämföra det med stunden när jag fick veta att jag skulle bli creddad på en Leonard Cohen-skiva. Jag bara stod och skrek och min pojkvän sprang ut från badrummet och undrade förskräckt vad som hade hänt. Den här reaktionen låg ganska nära, förklara Jihae och Hera fyller på:

– Det är egentligen förvånande hur man reagerar på vissa stora händelser. Man blir helt lyrisk och sen inser man att skit också, nu måste jag göra det här.

Vad genomgick ni för träning?

– Hester är ju ingen tränad krigare utan en helt vanlig person. En flicka som har varit tvungen att lära sig att överleva i vildmarken så min träning har mest bestått av att klättring och löpning. Som tur var jag i ganska bra form då jag hade tränat inför en teaterpjäs som var rätt fysiskt krävande. Jag var väl också tvungen att öva att göra coola grejer med en kniv men jag ville inte att hon skulle verka för tuff.

– Jag hade tur att jag utövade kampsport, som aikido och taekwondo, under hela min uppväxt. Det var något jag älskade så det här var riktigt kul. Varje dag så tränade vi två och en halv timme. Jag fick en sex dagars paus under inspelningarna och reste till Fiji. När jag kom tillbaka var mina byxor för trånga så jag har insett att man inte bara kan sluta träna sådär.

– Jag förstår inte hur skådespelare kan träna alla de där timmarna och samtidigt arbeta så mycket som vi gjorde. Jag är i alla fall inte en av dem. Men jag antar att vi fick träna extra hårt under inspelningarna men självklart är det ok att lägga på sig några kilon, fuck it liksom!

Din karaktär Hester, är ju fysiskt ärrad, kan du på något sätt relatera till henne?

– Ja, absolut. Som en vanlig människa så har vi ju alla osäkerheter även om man kan vara perfekt för någon annan. Jag har absolut saker som jag varit osäker över sedan jag var barn så det elementet finns samtidigt som det finns ett underliggande trauma för henne i att detta ärr inte bara symboliserar en osäkerhet utan också ett emotionellt trauma. Det ställer i sin tur frågan ”Vad är skönhet?”, är det att vara perfekt eller att omfamna sina brister? Idag håller alla på med Instagram, filters och orimliga krav och jag hoppas att Hester kan påminna oss om att skönhet har sina brister.

– Och att skönhet finns på insidan, fyller Jihae på.

Det märks att Hera och Jihaeh har blivit god vänner efter att de har arbetat ihop ett tag. Samtalet flödar lika mycket mellan de två som mellan oss tre. De bollar tankar mellan varandra och ställer frågor till varandra under intervjun.

– Precis. Vad gäller offerrollen så är ju det viktigt att erkänna den men att ha styrkan i att gå vidare och inte låta enbart den definiera dig. Så karaktären växer från detta, Hester är ett tydligt bevis på det, fortsätter Hera.

– Ärret kan vara en påminnelse om det man har varit med om eller också en påminnelse om hur man övervann något svårt. Jag upplever också att Hesters ärr är väldigt symboliskt över hur människan ärrat jorden genom sin misshandel av den, menar Jihae.

Filmens regissör Christian Rivers har sagt att han velat undvika en alltför budskapstyngd film men ni verkar ha tolkat det annorlunda. Är filmen ett politiskt ställningstagande?

– Jag tror inte det är ett ställningstagande men däremot tror jag den ställer många frågor på flera plan än ett, avslutar hon och Hera tar vid.

– Jag tror att det är det fina med konsten men också det sköra i den att man måste vara noga med att inte bryta balansen för då går det från konst till propaganda. Men jag tycker också det finns Shakespearianska aspekter av Reeves bok, inte enbart med titeln ”Mortal Engines” som är ett citat och syftar på oss mekaniska människor. Man kan helt enkelt gå och roas av denna film men även överanalysera… som vi uppenbarligen gör.

Vad har ni för relation till hans tidigare filmer?

– Jag växte upp med ”Sagan om Ringen”. De hade en enorm inverkan på min generation och popkulturen så det var ett privilegium att få vara med, säger Hera.

– Jag hade inte ens sett filmerna innan jag fick jobbet, svarar Jihae.

– Är det sant? Inte alls? Wow, frågar Hester och ser förvånad ut.

Så Jihae, du var inte starstruck när du träffade Hugo Weaving?

– Jag älskade honom som agent Smith i ”The Matrix”.

Skulle du med all din kampsport kunna klå honom tror du?

– Om jag fick använda min skorpionspark så kanske, skrattar hon.

– Jag skulle definitivt kunna klå honom med en ett strypgrepp bakifrån, säger en betydligt tuffare Hera.

Du verkar fortfarande ganska arg!

– Jag och Hester har väldigt mycket oförlöst ilska i oss. Men skämt åsido, Hugo är en fantastisk skådespelare.

Men om vi tittar på vad som kommer att hända efter denna film, är ni beredda på kändisskapet?

– Jag tänker inte på det just nu. Jag har ju ingen aning om vad det kommer att innebära. Min upplevelse kommer ju inte vara som någon annans. Däremot så skulle jag älska att få se hur dessa karaktärer vidareutvecklas på film, säger Hera.