”Jag behövde inte läggas in på psyket efter filmen var färdiginspelad”
Aktuella ”Suspiria” hade världspremiär på Venedigs filmfestival i september och mottogs med applåder och en åtta minuter lång stående ovation. Efteråt var det dags för stjärnorna och regissören att möta pressen. Filmstadens utsända var givetvis med.
Luca Guadagninos remake på Dario Argentos klassiker från 1977 är en är en obehaglig och extremt våldsam film som många gånger är väldigt grafisk. Men till skillnad från bloddrypande rullar med syfte att till synes endast skapa sensationslystnad, fyller våldet i detta en bisarr funktion. Varje rörelse, andning, stavelser är steg i en intensiv mardrömsbalett som både roar och oroar under två och en halv timme.
Efter filmens världspremiär i Venedig möter regissören Luca Guadagnino och filmens ensemble pressen. Tilda Swinton tar fram och vecklar ut ett brev och läser upp det. Det är från Lutz Ebersdorf. Mannen som ett tag sades spela den åldrade psykoterapeuten Josef Klemperer. En roll som egentligen gjordes av Tilda själv. Lutz tackar genom för erfarenheten och rekommenderar ödmjukast alla att söka professionell hjälp om de mår dåligt av filmen.
Tilda, hur var det att spela två roller?
– Vad? Jag spelade madame Blanc, säger hon med ett pokerfejs som bara Tilda kan trolla fram. Men det var underbart att spela henne. Älskar karaktären.
Luca, vad är din relation till Dario Argento?
– Jag älskar Dario. Vi älskar Dario. Han är en mästare. Jag har utvecklat en stalker-relation till flera stora filmkonstnärer och Dario är en av dem. Jag kan berätta om ett möte. När jag var ung kille och precis hade sett ”Suspiria” kom han till min hemstad Palermo. En bekant ringde min mamma för att berätta att han satt och åt på en restaurang och mamma berättade såklart det för mig. Jag åkte genast dit och ställde mig utanför fönstret och stod där sedan med pannan mot glaset resten av kvällen och tittade på honom hehe.
Ni skådespelare, hur var det att jobba med Luca?
Dakota: Det är andra gången för mig och vi känner varandra väl. Jag litar på honom och skulle göra i princip vad han än ber mig. Men alltså den här filmen! Jag älskar allt med den. Häxor, magi och styrkan när kvinnor förenas, det är verkligen en dröm som gick i uppfyllelse.
Tilda: Jag har känt Luca länge, länge. I en evighet. Vi är vänner och kollegor. Han är hemma för mig på så många plan. Vi har ett fantastiskt utbyte. Filmskapande är ett samarbete, det handlar om att tillit och mod, att våga och att utmana varandra. Och det gör vi verkligen så det är fantastiskt varje gång jag får chansen att arbeta med honom. Även om ”arbeta” känns helt fel. Det handlar mer om att helt enkelt leva.
Tom Yorke från Radiohead har gjort soundtracket och berättar hur han först tvekade inför att medverka.
– Jag tänkte att de måste vara galna när de först kom och frågade mig. Jag har aldrig gjort musik till en film och med tanke på vilken kultstatus originalfilmen har och musiken framförallt... Aldrig! tänkte jag. Det går inte. Men så kände jag att ok, jag kan fly än illa fäkta, fast flyr jag, kommer jag ångra det för alltid, så jag sa ja.
Hur gjorde du?
– Jag lyssnade såklart mycket på de gamla soundtracket och upptäckte att samma slinga upprepades om och om igen. Jag gjorde på liknande sätt för att skapa hypnotiskt trollbindande toner och jag, det blev vad det blev.
Dakota, det har snackats om att du har fått gå i psykoterapi efter inspelningarna.
– Haha. Jag går INTE i psykoterapi. Men jag går i terapi. Min terapeut är en fantastisk kvinna och jag skäms inte för det. Jag är en väldigt inkännande person, och är det något som är tufft eller jobbigt, vill jag gärna prata om det. Detta var dock inte jobbigt någonstans! Det var otroligt snarare, en underbar upplevelse och en fin erfarenhet och jag kan garantera att jag inte behövde läggas in på psyket efteråt, säger Johnson och skrattar.
Se hur filmen mottogs i Venedig i videospelaren i toppen av sidan.
Jonna Vanhatalo och Erik Dalström