Isabella Carbonells prisade långfilmsdebut Dogborn!
- Erik Dalström
- Jonna Vanhatalo
Isabella Carbonells långsfilmsdebut ”Dogborn” premiärvisades under Filmfestivalen i Venedig och prisades för Bästa regissör under 40 i sidosektionen Kritikerveckan - och filmen går nu på bio!
"Dogborn" handlar om ett tvillingpar i samhällets utkant och hur de dras in i en härva av trafficking. I huvudrollerna ser vi Philip Oros och hiphopstjärnan Silvana Imam som gör sin skådespelardebut.
Filmstaden fick, inför stundande Sverigepremiär, prata med regissören och de två skådespelarna, som berättar hur de tacklat det oerhört svåra och tunga ämnet.
Hur fick du idén till Dogborn?
– Min idé kommer egentligen inte från min passion till problematiken kring trafficking, utan idéen kom från de här två huvudkaraktärerna. Jag gick och lyssnade på musik, som jag alltid gör när jag ska komma på idéer, sen kom de här två karaktärerna till mig. Väldigt färdiga på många sätt och mer eller mindre sa, ”nu är vi här och vi kommer inte lämna dig, nu får du göra en film om oss”.
En filmpremiär på världens äldsta filmfestival var verkligen en dröm som gick i uppfyllelse, berättar Isabella. Hon visste inte vad hon skulle förvänta sig då det hade kunnat gå åt vilket håll som helst. Men publikreaktionerna har verkligen varit så bra som hon hoppats på.
– Det jag var orolig för var inte att människor skulle tycka illa om filmen, utan att den bara lite ljummet skulle passera förbi och sen är den glömd två sekunder senare. Hellre att människor blir upprörda och grälar om det, för då är det ändå en dialog och någonting som händer.
Var den dialogen en drivande faktor för dig när du ville göra ”Dogborn”?
– Ja, jag hade hellre undvikt att göra den här filmen om det innebar att göra en film jag sett hundra gånger redan. Majoriteten av filmer om just trafficking handlar ofta om att exploatera personerna som man vill belysa. Men det får samtidigt inte bli en film som är för grafisk, hemsk och deprimerande. Det var viktigt att hitta en narrativ tråd som drev handlingen framåt vilket jag tycker vi lyckades med.
Philip Oros har vi tidigare sett i tv-serier som ”Fartblinda”, ”Top Dog” och ”Deg”. Nu gör han sin första stora huvudroll och vid sin sida har han hiphopartisten Silvana Imam.
Hur fick du rollen som syster, Silvana?
– För att jag under mitt tal på QX-galan, där jag vann årets homo, flippade mot Sverigedemokrater och det tyckte Isabella var intressant. Hon skickade mig ett utkast och jag blev direkt fångad av historien. Den känslan jag fick då, var den jag gick på och nu är jag här.
Hur kände du Philip när du fick din roll som bror?
– Jag kände att Isabella var en person som hade något att berätta, men också en tydlig vision. Hon har jobbat med det här projektet i 10 år och det kändes så ärofyllt att få vara en del av det.
*Trafficking är ett otroligt starkt och tungt ämne, hur förberedde ni er? *
Silvana: Jag pratade faktiskt väldigt mycket med Philip. Jag har aldrig agerat, så han gav mig väldigt bra tips. Vi läste manuset flera gånger och han fick mig att läsa det på olika sätt.
Philip: Ja vi läste och läste, sen handlar det mycket om syskonens relation i filmen. Vi hängde mycket och lärde känna varandra innan. Gjorde massa konstiga övningar för att närma oss varandra, så det skulle kännas naturligt.
Silvana: Vi var tvungna att ha kul då det är ett hemskt och tungt ämne. Så vi gav varandra en trygghet att luta oss emot.
Hur skulle ni beskriva Isabella som regissör?
Silvana: Jag hade en väldigt öppen dialog med henne om vad jag skulle göra och känna. Hon förklarade scener, hade tydliga instruktioner så det var väldigt enkelt att jobba med henne.
Philip: Även om vi hade mycket frihet så kunde hon ge väldigt specifik regi, fysiskt gör så här, vänd dig såhär, pilla på den här grejen. Jag tyckte det var lite väl detaljrik regi, men när jag ser resultatet så fattade jag exakt vad hon var ute efter. Så hon är en mästerlig regissör.
Film är som alltid bäst på bio och ”Dogborn” var gjord utifrån ett cinematisk perspektiv. Även om budgeten var snår så ville Isabella skapa en filmisk upplevelse där foto, ljud och klipp kommer till sin fulla rätt. Så hon hoppas innerligt att folk går och ser filmen.
– Jag vill att människor ska bli berörda, det får absolut vara drabbande och hemskt, men att de samtidig får någon slags energi i det hela. Jag tror att många inte har sett en film om trafficking, som berättar det på det här sättet.
Philip nickar instämmande och tillägger:
– Trots att ”Dogborn” berör tunga ämnen, så är det en underhållande, snygg och välgjord film med ett jäkla driv i. Det är ingen övergreppsfilm, den är inte tung på det sättet. Den är varm och har hjärta. Jag hoppas att folk ska prata om de här ämnena efteråt och förstå att det är något som ligger närmare oss än vad vi vill tro.
”Utopia” är arbetstiteln på Isabellas nästa filmprojekt som hon har arbetat med under många år. Även den har ett starkt och viktigt tema. Hon förklarar:
– Den handlar om en framtid, som inte ligger allt för långt bort, där de globala värderingarna har skiftat, vilket har lett till ett nytt fokus. Ett fokus på hur man ska rehabilitera och stärka överlevande av sexuellt våld. Det är en film om att hitta tillbaka till njutning, ersätta skam med njutning och det sker här genom ett virtual-reality program.
”Dogborn” går nu på bio. Köp dina biljetter här!