Filmdrömmen blev sann för Vilgot och Ellinea

Många äventyr och skratt när ”Halvdan Viking” kommer upp på bio, lagom till höstlovet. Lär känna filmens unga skådespelare, Vilgot Hedtjärn och Ellinea Siambalis.

13-åriga Vilgot Hedtjärn och Ellinea Siambalis kliver in i vikingarnas land med huvudrollerna i ”Halvdan Viking”. Här spelar de Halvdan och Meia, två vikingabarn från grannbyar som sedan länge ligger i fejd med varann. Trots att de inte får träffas blir Halvdan och Meia vänner, och börjar smida på planer att återförena sina byar på nytt.

Ellinea har tidigare synts i ”Det stora experimentet” (2016) på Viaplay, och Vilgot gör rösten till tekoppen Chip i Disneys ”Skönheten och Odjuret” (2017), men ”Halvdan Viking” är den första stora filmrollen för båda.

Inför premiären av den nya familjefilmen träffade vi dem tör att prata om filmens tuffaste scener, och hur det måste ha varit att växa upp som barn på vikingatiden. De har just sett filmen för tredje gången, på galapremiären i Stockholm, men kan ännu inte vänja sig vid tanken att snart bli igenkända överallt.

Hur känns det att se sig själva på bio?

Ellinea Siambalis: Kul, spännande, och lite pirrigt såklart. Men det var väldigt härligt.

Vilgot Hedtjärn: Man är ganska självkritisk när man ser sig själv på bio. Första gången jag såg filmen var det svårt att fokusera på något annat. Då tänkte jag bara: ”Varför gjorde jag så där?” Men annars är det bara kul, att se vad som har kommit ur den här produktionen.

Ville ni bli skådespelare när ni fick de här rollerna?

Ellinea: Jag har skådespelat lite innan, och ville såklart testa och gå på casting för det här! Men för mig är det vara roligt att gå och provfilma, och få en chans att få en roll i en långfilm. Sen när jag fick rollen var det bara - wow! Det är sjukt.

Vilgot: När jag fick förfrågan om jag ville söka till rollen, höll jag på att kolla mycket behind-the-scenes-klipp från ”Harry Potter”, och ville verkligen testa på hur det var att leva skådislivet. Och det var som en dröm hade gått i uppfyllelse, när jag fick rollen. Det var helt magiskt, för det var precis under den perioden då jag ville bli skådis.

Du får kanske inte så mycket nytta av pianotalangen i den här filmen. Men vad har ni båda för likheter med era karaktärer, Halvdan och Meia?

Vilgot: När jag kom på en av provfilmningarna hade jag precis varit i matsalen, och gått in i en kompis som hade spillt all spenat över mig. Det känns som en väldigt bra beskrivning av Halvdan, haha.

Ellinea: Jag måste bara säga det, Vilgot spiller 24/7! Man vågar inte sitta bredvid honom. ”Å nej, nu tappade jag min matlåda på dig, är det okej?” (skratt)

Vilgot: Det känns som något Halvdan hade kunnat göra. Han har alltid sån jäkla otur. Men han bara lever med det.

Ellinea: Det som gör mig lik Meia är att jag vet vad jag vill. Det betyder inte att jag blir arg annars, men jag vet vad jag vill göra. Jag bryr mig inte heller om vad andra tycker, om hur jag är eller ser ut, och det är samma sak med Meia. Hon bryr sig inte om att andra tycker att hon måste vara en prinsessa. ”Jag är jägare om jag vill.”

Och det känns som att man kan känna igen sig i mycket, även om filmen utspelas under vikingatiden?

Vilgot: Precis, det är något vi har pratat mycket om inför den här filmen. Det ska kännas som att det hade kunnat utspela sig idag, bara att vi har andra miljöer och andra redskap. Omgivningen är annorlunda, men i grunden är vi samma människor.

Hur var det för er att kliva in i den här inspelningsplatsen?

Ellinea: Det var väldigt häftigt! Man blir såhär, wow…

Vilgot: Faktiskt, det var riktigt coolt. Och nästan alla husen går att gå in i. Många filmer byggs upp i en studio, så att du har ett hus på utsidan och inte så mycket där inne. Men här var det verkligen som en by som man hade kunnat bo i på vikingatiden.

Ellinea: I mitt hus, där Meia bodde, där fanns det inredning och sängar och trappa. Så mycket detaljer.

Har ni lärt er något om vikingatiden som ni inte visste innan?

Vilgot: Vi har inte pluggat så mycket årtal eller historia. Men vi har lärt oss mycket om - vad var svårigheterna på vikingatiden, och hur har vi löst det idag. Vi spekulerade mycket i hur folk kan ha varit på vikingatiden.

Och hur var det för barn att växa upp på den tiden?

Ellinea: Det är inte som idag, att man har exakta tider att passa och måste gå i skolan. ”Sov ut nu imorgon, det är lugnt.” Man visste inte hur mycket klockan var då.

Vilgot: Skola fanns ju inte. Och klockan tolv på kvällen kan ett barn vara ute ensamt och leka. Det var mycket mer frihet. Jag tror att man hade mer fantasi också. Halvdan har inga kompisar, så han bygger barkbåtar och springer omkring i skogen och leker med sig själv.

Om ni själva levde på vikingatiden, vad skulle ni sakna mest från idag?

Ellinea: Jag skulle inte sakna min telefon faktiskt. Jag skulle kunna göra hur mycket som helst!

Vilgot: Men tänk att kunna nå andra… Dels telefonen, och sen transportmedel. Om jag vill träffa en människa som bor på andra sidan Sverige, då måste jag segla eller rida på en häst hela vägen. Jag kunde inte bara ringa, Facetime:a eller flyga.

Ellinea: Men jag tror att man lärde sig saker, som att segla, rida… Nu lär vi oss bara: ”Tryck där så ringer det.”

Vad var roligast på inspelningen?

Ellinea: Det roligaste tycker jag var alla människor omkring en. Att det var ett härligt klimat, och alla var så vänliga och snälla.

Vilgot: Nästan hela inspelningen var man ju ”the center of attention”, man var huvudkaraktären. Vi behövde inte tänka jättemycket. Det var kul, man blev väldigt uppvaktad. Och alla var så snälla mot en.

Och vad var det svåraste för er?

Ellinea: Undervattensscenerna var de svåraste. Jag har respekt för vattnet, men klarar typ inte av det… Det är läskigt at vara under vatten, jag har alltid tyckt det.

Vilgot: Spoiler alert: de hamnar under vatten. En scen jag tyckte var lite jobbig är när jag skulle springa från Västbyn efter en trehjuling. Halvdan haltar ju, och jag har lösa vikingaskor, tre lager kläder och det var jättevarmt ute. Gustaf (Åkerblom, regissören) sa: ”Du ska flämta som om du har sprungit ett tag”. Jag sprang och efter ett tag blir man ju jätteandfådd. Och Gustaf bara: ”Vilgot… Du ska inte flämta SÅ mycket.” (skratt) Jag fick göra om det och se lite mer seriös ut. Det var jobbigt då, men det blir bra på bild. Man får offra lite för konsten.

Hur känns det för er nu när biopremiären är så nära? Det hänger affischer överallt. Kan ni bara gå tillbaks till skolan som vanligt?

Ellinea: Jag tänker liksom… ”What, händer det här ens?”

Vilgot: Jag har inte hunnit reflektera över det. Jag försöker leva i nuet och ta det som det kommer. Vissa har kommit fram för att de sett mig i en trailer på Youtube. Men man märker att vissa kollar: ”Är det han?”

Vad ser ni själva för filmer när ni går på bio?

Båda: Action!

Vilgot: Min pappa låter mig gärna kolla på actionfilmer, thrillers och sånt. Min mamma gillar mer drama och verklighetstrogna grejer.

Ellinea: Jag gillar också komedier, det är jättekul. Men jag gillar inte skräck, det går inte. Jag är rädd att jag ska skrämma dem som sitter i publiken för att jag skriker för mycket. Vi kollade på ”Det” hemma hos mina kompisar, och jag satt och gömde mig. ”Jag tänker inte kolla!” Även om jag vet att det bara är smink och mask, så är det svårt att tänka på när man är i den situationen.

Skulle ni vilja spela Halvdan och Meia igen?

Båda: Ja!

Vilgot: Vi har redan bestämt det. Vi ska ha samma filmteam och allt. Nej, jag skojar, men vi får hoppas att det går bra för den här filmen så det kan komma en tvåa. Det finns lite lösa trådar.