Christoffer Robin: berättelsen över generationer

Att tala med barn är inte nödvändigtvis någon barnlek. A. A. Milne är en av flera författare som tagit barnen på allvar.

Den som talar till barn kanske lägger sig till med en lättsam ton, men den som talar med barn förstår att barnet är kompetent att ta itu med svårare frågeställningar om tillvarons mysterier.

I ”Christoffer Robin & Nalle Puh” möter vi den vuxna versionen av en av barnlitteraturens kändaste pojkar, Christoffer Robin. Han har varit så upptagen med att bli vuxen att han glömt bort att se på världen med barnets ifrågasättande ögon.

Nalle Puh är förmodligen inte bara världens mest citerade mjukdjur, hans funderingar och formuleringar upptar en inte liten del av internet och har citerats och återgivits i ett antal häften och böcker riktade mot en publik som till övervägande del är vuxen.

Berättelserna om Nalle Puh och hans vänner blir till ett dubbelriktat fönster mellan vuxenvärlden och barndomen. Barnet ser förundrat framåt mot en värld av möjligheter samtidigt som den vuxna ser längtande tillbaka till en tid av trygg förvissning. Men mest av allt ser båda mysteriet som vardagen utgör.

Alan Alexander Milne var en framstående författare, när berättelserna han skrev till sin son Christopher Robin Milne helt överskuggade hans tidigare produktion. Därmed sällade han sig till en grupp författare vars publik spänner över generationer: J.R.R. Tolkien (Ringen-trilogin), C.S. Lewis (Narnia-sviten), Beatrix Potter (böckerna om Pelle Kanin), Erik Linklater (Det blåser på månen) Ursula K Le Guin (serien om Övärlden), J.K. Rowling (Harry Potter), Barbro Lindgren (Loranga, Masarin och Dartanjang), Astrid Lindgren, Lewis Carroll (Alice i Underlandet), Antoine de Saint-Exupéry (Den lille prinsen), Kenneth Grahame (Det susar i säven) …

I vissa fall handlar det om föräldrar som vill föra vidare en litterär tradition till sina barn, men lika ofta bekänner sig gammal och ung till samma fanclub till berättelser som i likhet med gamla sagor kan ta upp ämnen kring liv och död, det absurda, det magiska och gränsen mellan verklighet och fantasi. Ett tryggt omkväde som beskriver den komplexa verkligheten på ett mer greppbart sätt. Som fortsätter att fascinera år efter år.

Det är en kategori som ibland kallas allålderslitteratur, en genre som låter olika generationer mötas i ett gränslöst land där möjligheterna trumfar vuxenvärldens ängsliga blickar åt sidorna efter vad som är förväntat.