Återupplev banbrytande actiondystopi i John Carpenters Flykten från New York

John Carpenters inflytelserika och innovativa actionfilm ”Flykten från New York” med Kurt Russell i rollen som den legendariske antihjälten Snake Plissken är tillbaka på Filmstadens biografer.

I mitten av 1970-talet skrev den då fortfarande okände filmskaparen John Carpenter ett manus inspirerat av det som kommit att bli känt som Watergate-skandalen, som föranledde president Richard Nixons avgång. Carpenter ville ta vara på cynismen som uppstod mot presidentposten, det amerikanska folket skämdes och hade ingen riktig tro på styret i landet. Men historien om en framtid där hela Manhattan i New York City förvandlats till ett fängelse med högsta säkerhet, och Air Force One kapas med den amerikanske presidenten ombord och kraschlandar på fängelseön, skulle inte bli film riktigt än. Enligt Carpenter tyckte de flesta filmstudior att filmen var alldeles för mörk och våldsam, och finansieringen skulle dröja flera år.

Carpenter och producenten Debra Hills framgångar med ”Halloween” 1978 gjorde att AVCO Embassy Pictures skrev ett avtal med de båda att producera två stycken filmer för deras räkning, där den första blev ”The Fog”. Carpenter erinrade sig om manuset till ”Flykten från New York”, och bad om att den andra filmen i deras avtal skulle bli den. Han insåg att manuset skulle bli till en väldigt rak actionfilm, och tänkte att den behövde skruvad humor för att göra den mer New York-vänlig. Han ringde då upp Nick Castle, som alla slasher-fantaster är väl medvetna om — mannen som spelade Michael Myers i ”Halloween”, och en gammal kursare från Carpenters tid på University of Southern California. Castle tillförde mycket när det kom till de skruvade karaktärerna och komisk timing, och skrev det något utdragna men tillfredsställande slutet på filmen.

Disney-skådis blev stenhård actionhjälte

En av de skruvade men samtidigt stenhårda karaktärerna Carpenter och Castle skapade var Snake Plissken. En före detta amerikansk soldat som blivit bankrånare — själva bankrånet filmades men klipptes bort i slutversionen — och dömts till livstid på Manhattan-fängelset.

Finansiärerna föreslog antingen Charles Bronson eller Tommy Lee Jones i rollen som Snake, men Carpenter föredrog Kurt Russell. Det är på sin plats att påminna om att det här är 1980. Ingen har någonsin sett Kurt Russell i annat än harmlösa tv-roller och kuddrumsmjuka komedier producerade av Disney. Han var ingen actionhjälte. Vilket var precis varför John Carpenter och hans medproducent Debra Hill ville ha honom i rollen som Snake Plissken.

Dessutom var John Carpenter fortfarande inte en särskilt erfaren regissör, och kände sig tryggare med en skådespelare med liknande erfarenhet. Russell själv var också angelägen om att tvätta bort Disney-stämpeln han skaffat sig, och i slutändan blev samarbetet till någonting de båda, framförallt Russell, minns med vördnad. Bara ett år senare fick dessutom Russell huvudrollen i Carpenters magnum opus, ”The Thing”.

Dystopiskt New York porträtteras i East St. Louis

Det visade sig problematiskt att filma på plats i New York City, eftersom man behövde skapa en dystopisk stadsbild med en liten budget och hade inga möjligheter att stänga av gator på det sätt som krävdes.

Filmens medproducent och produktionsdesigner Barry Bernardi fick i uppdrag att leta alternativ inspelningsplats. Bernardi kom fram till att East St. Louis, en mycket fattig stad som dessutom härjats av intensiva eldsvådor, hade liknande arkitektur som New York på den tiden. East St. Louis visade sig vara väldigt samarbetsvilliga, och produktionen använde sig av lokala skrotupplag för att frakta bilvrak, skrot och annan bråte som behövdes för att ge gatorna en dystopisk aura. De fick tillåtelse att släcka ned tio kvarter i taget och kunde på så sätt ge en ganska verklighetstrogen bild av en hel stad som bara lämnats och glömts bort, särskilt med tanke på att de flesta av byggnaderna man filmade skulle rivas och staden gav filmteamet tillåtelse att göra vad de ville.

Att man kunde filma på plats i en riktig, nedgången stad och dessutom göra det på natten gav filmen den dystopiska känslan som krävdes för att göra manuset rättvisa. Väldigt få dystopiska berättelser visades på det här sättet på den tiden, någonting som gjorde att ” from New York” stack ut.

Praktiska effekter används till sin spets

Nästan allt som John Carpenter har gjort genomsyras av en kärlek till det klassiska sättet att göra film, där specialeffekter uppnåddes genom praktiska specialeffekter. Även om Carpenters mästerverk ”The Thing” (1981) nådde nya höjder när det kom till praktiska specialeffekter visade ”Flykten från New York” prov på mästerliga prestationer. När Snake flyger in med sin glider över Manhattan syns husen som på en radar, och att skapa så kallad wireframe animation var väldigt dyrt. Istället fick man tejpa upp en radarversion av Manhattan med självlysande tejp och filma detta under svarta lampor. Och det håller fortfarande, även om det ser lite styltigt ut och vi är 2020 väldigt vana vid fantastiska datoriserade specialeffekter.

De nattliga scenerna uppnåddes genom att fotografen Dean Cundey använde sig av banbrytande ljuskänsliga objektiv. Panavision hade precis tillverkat de nya objektiven, som tillät Cundey att filma scener med extremt få ljuskällor. Teamet kunde få till scener, bland annat de när Snake precis landat på Manhattan och letar efter presidenten (spelad av Donald Pleasance), när han stöter in i fångar som sitter vid små eldar inuti höghusen. Cundey använde också versioner av det som kommit att bli känt som steadicam, som tillät den som filmade att följa med karaktärer i trånga utrymmen och på så sätt ge en helt ny känsla till scener som inte tidigare gått att göra.

1996, tretton år efter den första filmen, släpptes uppföljaren ”Flykten från LA”. Detta är den enda gången John Carpenter regisserat och skrivit en uppföljare till en av sina egna filmer (”Halloween II” skrev han endast under kontraktuellt tvång, med ett sexpack öl varje kväll). Kurt Russell var dessutom också med och skrev manuset, och även om filmen har en hel del tafflig CGI och följer i princip samma storyline är också det en underhållande film, men har långt ifrån samma status som originalet.

Få filmer har blivit så plagierade som John Carpenters banbrytande actionklassiker "Flykten från New York". Filmen har sedan länge nått högsta kultstatus och fyller nu 40 år, vilket firas med att den får nypremiär på bio på Filmstadens biografer den 13 oktober. Köp dina biljetter här!