Amundsen - nationalhjälten som enar och delar Norge

En norsk nationalhjältes liv och bedrifter skildras i bioaktuella storfilmen "Amundsen". Här kommer en snabb historielektion innan biobesöket.

Det är svårt att inte imponeras av hans bedrifter. Världens främste polarforskare Roald Amundsen (1872-1928) lyckades under sin livstid att bli den förste att ta sig igenom Nordvästpassagen, och den förste personen på Sydpolen. Inte undra på att norrmännen är riktigt stolta över sin upptäckare. Regissören Espen Sandberg förklarar:

– Han är en ikon, på många sätt. Han är en av dem som definierade Norge och vilka vi är, vid en avgörande tid. År 1905 lämnade vi unionen med Sverige och letade efter vår nationella identitet. Sex år senare vann han över brittiska imperiet i kapplöpningen mot Sydpolen. Han visade att vi klarar vad som helst. Att man kan nå fantastiska mål om man bara satsar och är fokuserad.

Amundsen föddes år 1872, och blev tidigt inspirerad till att ge sig ut i det okända. De oupptäckta fläckarna på kartan gjorde unge Roald oerhört nyfiken. Han såg storögt upp till sin idol, Fridtjof Nansen, som korsade Grönland på skidor år 1888, och togs emot hemma i Norge som folkets hjälte. Han sägs ha sovit med öppna fönster, även på vintern, för att vänja kroppen vid extrem kyla. Målmedveten var han redan i unga år.

Hans pappa var skeppsredare, och Amundsen valde snart samma kurs. Vid 25 års ålder följde han med som jungman på ett belgiskt forskningsfartyg till Antarktis. Några år senare, år 1903, ledde han den första expeditionen som tog sig igenom Nordvästpassagen mellan Atlanten och Stilla havet (och blev världskänd på köpet). Där mötte han bland annat Netsilik-eskimåerna för att studera arktiska överlevnadstekniker, och lärde sig att använda slädhundar. Sådan information skulle ge honom ett försprång i racet mot Sydpolen några år senare.

Planen var klar: Amundsen ville bli förste man att nå Nordpolen. Han förberedde sin nya expedition, när han nåddes av nyheten att amerikanen Robert Edwin Peary hade hunnit före. I hemlighet ändrade han sina planer och satte kurs mot Sydpolen istället. Dit var även den brittiske sjöofficeren Robert Scott på väg, och Amundsen var fast besluten att komma fram före sin konkurrent. Det gjorde han också. Fem veckor senare anlände Scott med sina kamrater bara för att upptäcka den norska flaggan nedstucken i snön. Amundsen kom hem i säkerhet, medan Scott och hans män dessvärre dog på vägen tillbaka.

Amundsen vigde resten av sitt liv åt upptäcktsfärder, vilket också satte honom i finansiell knipa och väckte viss kritik. Han dog 55 år gammal, under en räddningsaktion vid norra polcirkeln. Hans död är än idag ett mysterium, men man tror att hans plan kraschade i Barents hav.

Man visste aldrig mycket om hans privatliv. Han var något av en ensamvarg som trivdes bäst i naturen, eller i vildmarken. Men efter hans död har historiker grävt fram en del fakta om bland annat hans affärer med flera gifta kvinnor. År 1974 publicerades boken "Kapplöpningen" där Amundsen framställs som både självupptagen och äregirig, och bilden av nationalhjälten fick sig en törn.

Roald Amundsen har blivit en omtvistad figur, och den norska storfilmen visar på sidor av honom som inte täcks i historieböckerna. Pål Sverre Hagen, som gör huvudrollen i den bioaktuella filmen, tycker att det är intressant att visa att hjältar också är människor:

– Det finns egentligen inget enkelt svar på "Vem är han?" Han är fortfarande en person som provocerar och engagerar. Och just den diskussionen om vem han var, vilken betydelse han hade för Norge och för historien, det är ett samtal som pågår fortfarande. Vissa tycker mer om Amundsen än andra, och det är spännande tycker jag. Jag tänker varken positivt eller negativt om honom, han var en människa precis som vi alla. Ingen är en hjälte hela tiden. Men Roald Amundsen gjorde saker som var så spektakulära att man nästan inte kan fatta det. Det är som sci-fi.

– Det finns många fascinerande kontraster i hans liv. Man tycker att man måste vara manlig och hård för att lyckas inom polarforskning, men han var också bra på att bygga ett hem i vildmarken. Att laga mat eller ordna julfirande, teater eller konsert. Att göra det hemtrevligt för besättningen. Han broderade blomtofflor för sina vänner. Det är otippat i den här machoklichén, säger skådespelaren.

Han må vara något kontroversiell, men Amundsen tycks överglänsa oss alla även efter sin död. Det har nämligen uppkommit tvivel kring om amerikanen Peary faktiskt nådde till Nordpolen år 1909. Detaljerna är än idag omstridda och bevisen otillräckliga. Det kan faktiskt vara så att Amundsen, som flög med luftballong över Nordpolen år 1926, var förste man även dit.