Amadeus - ljuv musik för cineaster

Konstnärsliv, avundsjuka, peruker och klassisk musik möts i en ljuv kombination i Milos Formans pampiga kostymdrama, "Amadeus". Den snart 40 år gamla, åttafaldiga Oscarsvinnaren kommer nu tillbaka på bioduken.

Vi kliver in i handlingen under en kall, snöig natt. Dramatiska Symfoni nr 25 hörs på soundtracket. Och nånstans skriker en galen äldre man: "Jag erkänner! Jag dödade honom!" innan han förs ut ur sitt hem på bår. Det är en både kryptisk och stark inledning som Milos Forman har valt till filmen "Amadeus", om den store konstnären och kompositören som kanske är mer känd genom sitt efternamn: Mozart.

Men mannen i bild är inte han, det är Salieri som vi främst ska få följa under en generös speltid på tre timmar. Mozarts bittra konkurrent är berättaren i denna historia om avundsjuka och konstnärsliv under andra halvan av 1700-talet.

Få filmer genom historien kan skryta med att de har ökat intresset för klassisk musik, men ”Amadeus” är en av dem – kanske den enda. Filmen är inte bara musikaliskt imponerande, den innehåller också fantastiska kostymer, snygga miljöer och färgsprakande personligheter iklädda mäktiga peruker. En produktion alla filmälskare bör se! Om du inte redan är övertygad så läs vidare nedan.

En rivalitet på liv och död

”Amadeus”, denna pampiga dramakomedi från 1984, är en fiktiv skildring av förhållandet mellan det musikaliska underbarnet Wolfgang Amadeus Mozart (Tom Hulce) och hans samtida mindre begåvade kompositör Antonio Salieri (F. Murray Abraham). Filmen inleds 1823 i Wien med att Salieri hamnar på ett mentalsjukhus efter att ha försökt ta sitt liv. En ung präst uppmanar Salieri att bekänna de tankar som plågar honom. Som svar inleder Salieri en lång berättelse som startar i hans barndom och slutar med Mozarts död som 35-åring.

Som ung ville Salieri bli kompositör, precis som den yngre och redan kända Mozart. Men hans far är emot och hånar Salieris passion för musik. Salieri lovar gud att alltid vara from om han får bli en exceptionell musiker. Snart dör Salieris far och han tar chansen att studera musik i Wien. Hans önskan ser ut att gå i uppfyllelse då han senare blir kompositör vid kejsarens hov. Salieri håller under hela denna tid sitt löfte till gud och förblir religiös.

Men så gör Mozart entré i Wien och Salieris lycka ser ut att gå till ända. Kejsaren anlitar Mozart för att skriva ett stycke till nationalteatern. Salieri ser upp till Mozart och stödjer inledningsvis idén. Snart ångrar han detta när Mozart skymfar ett stycke som Salieri skrivit för att välkomna honom till kejsarens palats. Till råga på allt förför Mozart också den kvinna som Salieri är intresserad av.

Sammantaget leder det till att Salieri blir medveten om sin medelmåttighet och känner sig alltmer förrådd av gud. Hans önskan verkar trots allt inte alls ha blivit uppfylld. Hur kommer det sig att snorvalpen Mozart fick sådan exceptionell talang, men inte han? Det leder honom ner en mörk väg kantad av sabotage mot Mozart som till slut ska leda till den mer kända kompositörens död.

Löst baserat på fakta och rykten

Filmen bör inte ses som en historisk redogörelse utan man använder historisk fakta löst och hittar skamlöst på både detaljer och avgörande skeenden. Möjligen finns ett vagt rykte i historien om tävlingsinstinkter mellan de båda kompositörerna. Men att de skulle ha varit dödsrivaler finns det egentligen få belägg för. Filmen skarvar även fritt på andra håll med musikaliska floppar som egentligen var samtida hits.

I en kort pjäs från 1830 förekommer de båda kompositörerna, i vilken Salieri mördar Mozart. Nästan 150 år senare, i slutet av 70-talet, satte manusförfattaren Peter Shaffer upp en längre pjäs vid namn ”Amadeus” baserat på den kortare versionen. Shaffer ville verkligen skapa ett rafflande drama och tog sig därför stora friheter med storyn. Redan under premiären 1979 satt "Gökboet"-regissören Miloš Forman i publiken och fick upp ögonen för den. Han ska till och med ha blivit så förtjust att han i pausen tog kontakt med Shaffers agent för att meddela att han ville göra film av pjäsen.

Forman måste ha varit synnerligen övertygande för bara några år senare startade inspelningen av "Amadeus" i dåvarande Tjeckoslovakien, med F. Murray Abraham och Tom Hulce framför kameran.

– Jag glömmer aldrig hur koncentrerad och kontrollerande han var, minns Abraham i en läsvärd intervju med Rolling Stone.

– Han hade intensiva bråk med fotografen, intensiva samtal med kameramannen, han stirrade intensivt på skärmen och ropade ut om något skulle ändras. Men när det var dags att rulla så satt han still på en äppellåda med ansiktet så nära linsen som möjligt, som för att se vad kameran såg. Då såg man hans oskuldsfullhet och tillit. Han var tuff som få, men hade en näsa för det sanna och det äkta. Och det skiljer de bästa regissörerna från de mediokra.

En av 80-talets mest njutbara Oscarsvinnare

Forman verkar ha haft ett öga för historisk film för att påståendet att ”Amadeus” innehåller fantastiska kostymer och snygga miljöer var ingen lögn. Året efter premiären vann filmen en Oscar för bästa kostym och en för bästa scenografi. Den kammade dessutom hem ytterligare sex statyetter från galan, inklusive bästa film, bästa musik och bästa manliga huvudrollsinnehavare som gick till F. Murray Abraham för sin roll som Salieri.

Den relativt okände Tom Hulce - vars pojklika charm hade konkurrerat ut mer etablerade namn som David Bowie och Mark Hamill - var även han nominerad till bästa manliga huvudroll, men fick se sig slagen av sin motspelare.

– Jag blev förvånad över filmens framgångar, har regissören sagt. Det var 80-tal, vi hade MTV, men så kommer en tretimmars kostymfilm om klassisk musik? Ingen stor studio ville finansiera filmen, av den anledningen. Jag visste att vi inte behövde skämmas över vår film, men publikens mottagande var överväldigande. Det blev en glad överraskning.

Trots att Salieri i filmen var den som klarade mötet med Mozart med livet i behåll, har nog i slutändan Mozart det sista skrattet. Hans musik lever vidare i medvetenheten hos de flesta människor än idag medan Salieris musik, som på inget sätt är dålig, möjligen återfinns i dammiga arkiv. Skattar bäst som skrattar sist.

Men kanske fick ändå Salieri ett litet skratt, för trots att filmen ledde till en tydlig ökning av intresset för Mozarts musik, fick även Salieris musik ett uppsving efter filmen.

"Amadeus" är oavsett ett mästerligt stycke film och kan ses av alla, oavsett intresse för klassisk musik. Storyn är välbalanserad, underhållande, gripande och vacker. En njutning i alla avseenden. Se den på bio du med!

"Amadeus - Director's Cut" kommer på bio 22 november.