438 dagar – Historien bakom filmen

Journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson fängslades 2011 i Etiopien under ett uppdrag att avslöja missförhållanden i landet. Bioaktuella filmen ”438 dagar” är baserad på deras öde. Men vad hände egentligen? Följ med nedan på en hissnande berättelse som döljer både tortyr och korruption.

Allt började natten till den 28 juni 2011 när de svenska journalisterna Martin Schibbye, i filmen spelad av Gustaf Skarsgård, och Johan Persson, spelad av Matias Varela, korsade gränsen till den konfliktdrabbade regionen Ogaden i östra Etiopien. Uppdraget var att ta reda på om Lundin Petroleums intensiva jakt på olja drabbade lokalbefolkningen. Uppgiften skulle dock snabbt ta en annan vändning.

Att blicken föll på Lundin Petroleum och deras aktiviteter i Ogaden var ingen slump. Företaget är svenskkontrollerat och den före detta statsministern Carl Bildt satt i deras styrelse fram till 2006. Hade det varit som ett alibi för att dölja dunkla förehavanden i regionen, frågade sig journalisterna. Dessutom fanns två berättelser som inte riktigt gick ihop. Den ena var att företaget bedrev välgörenhet i regionen, borrade brunnar och byggde vägar. Den andra versionen var att Lundin Petroleum arbetade för att fördriva och mörda de som stod i vägen för oljeutvinningen.

Ett misslyckat uppdrag
En journalists uppdrag är att ta reda på sanningen och med det målet i sikte åkte Schibbye och Persson ner till Östafrika. Väl på plats intervjuades flyktingar från Ogaden. Uppfattningen att Lundin Petroleum hade skumma avsikter stärktes. Men problemet med vittnesmål från flyktingar är att de ofta räknas som partiska och i vissa fall är överdrivna. Det som återstår för att ta reda på sanningen är att bege sig in i regionen för att fotografera nerbrända byar och dött boskap. De påbörjar sin färd in i Ogaden guidade av ONLF-gerillan.

Schibbye och Persson spenderade dock inte 438 dagar i Ogaden med att fotografera brott mot mänskligheten. På så sätt misslyckades uppdraget. Istället fick de genomleva fruktansvärda övergrepp mot dem själva. Det är dessa händelser, som tidigare blivit en bok, som nu också filmatiseras. Filmen är regisserad av prisbelönta Jesper Ganslandt (”Apan”, ”Jimmie”) medan manuset är skrivet av Peter Birro. Birro har tidigare uttalat sig i Expressen och menar att journalisterna hamnade mitt i ett diplomatiskt spel där goda relationer ibland är mer värda än två frilansjournalister.

– Johans och Martins historia är så viktig för mig att berätta eftersom den ställer en massa obekväma frågor om Sveriges roll i världen. Men framför allt så handlar det om deras vänskap, om hur man överlever i en livsfarlig situation och om de omöjliga val man tvingas göra för att rädda sitt liv, när man inser att man blivit brickor i ett storpolitiskt spel.

Martin Schibbye och Johan Persson lyckas som sagt inte genomföra sitt uppdrag utan blir snart beskjutna, skottskadade och tillfångatagna i Ogaden av etiopisk milis. Deras prövning har precis börjat och snart drar också spelet bakom kulisserna igång, det som kallas ”tyst diplomati”.

Vänner för livet
Efter en mardrömslik och på alla sätt obegriplig rättegång döms de båda till elva års fängelse för terroristbrott. Bevisningen under rättegången innehöll bland annat filmer om hur gripandet gått till, som etiopisk militärpolis iscensatt med Schibbye och Persson. Komplett med statister, omtagningar och allt annat som kan tänkas ingå i en film. Dessutom skenavrättades de för att få fram erkännanden, allt för att förstärka etiopiska statens case.

Schibbye och Persson förs efter domen till det ökända Kalityfängelset. En värld svenskarna hittills inte kunnat föreställa sig, full av sjukdomar, trängsel, extremt hög ljudnivå och trakasserier. Schibbye har sagt att de andra fångarna återges som småkriminella langare i filmen men att det inte alltid var fallet i verkligheten. Bortom det smutsiga cementgolvet fanns vänskap med dem, vissa endast fängslade journalister. I fängelset utvecklas också vänskapen mellan Schibbye och Persson.

– Johan och Martin blir väldigt tajta, de har bara varandra i fängelset. Det blir en väldigt speciell relation. Bara det att Johan sov på Martins soffa i ett år efter frigivandet, tyder på att det finns en enorm närhet. Då tänkte jag att Gustaf Skarsgård och Matias Varela som jag visste var barndomsvänner skulle passa för rollerna, säger filmregissören Jesper Ganslandt.

Under tiden i fängelset börjar en kamp för att få hem de båda svenskarna. Carl Bildt som vid den här tidpunkten är utrikesminister blir involverad i att frige dem. I filmen är kritiken hård mot honom. I Sverige blir det debatt om Bildt är jävig och hur väl tyst diplomati verkligen fungerar.

Egentligen är det en dödssynd att avslöja slutet på en kommande film. Men de flesta förstår förmodligen att filmens titel ”438 dagar” syftar på hur lång tid de fick tillbringa i Etiopien. Tyst diplomati verkar ha fungerat denna gång och journalisterna benådade av Etiopiens president efter mer än ett år i fängelset och fick komma hem till Sverige. Trots vetskapen om hur filmen slutar är ”438 dagar” en sevärd historia om Martin Schibbyes och Johan Perssons gripande öde som svetsade dem samman för all framtid. Filmen har premiär 30 augusti.